Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från björnidet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 9i —
Hans blickar gingo åter till de församlade, öfver allt
mötte han hånande blickar, man skrattade åt honom
och talade högt om honom. Han stödde sina knutna
händer mot bordsskifvan; de darrade under honom
och förrådde att hans lugna min var låtsad.
»Således ären I, godt folk, i dag sådana som I
voren i går och som I fortfaren att vara», sade han
med ett hånfullt leende. »I dag behöfver Norge alla
sina söner, men I visen bort en af dess kraftige män,
därför att han ej passar bland edert kram.»
»I visen bort två», sade sonen högtidligt.
»Orättfärdighet och själfviskhet det är eder lösen
i dag som för tjugufem år sedan, då I jagaden mig från
gård och grund», fortfor Björnstad.
Medan han talade kom rådman Walcks sven fram
till sin herre och stack honom i handen en
pappersrulle. Köpmannen reste sig och öppnade papperet
med stor värdighet.
»Halvor Brönnelsen Björnstad, besuten gårdsegare
på Forsgården i Id socken, har under år och dag
trotsat sin länsöfverhet, visat förakt för alla rättens
stämningar och fortfar med att på olofligt vis taga
sig själf rätt af våra, Fredrikshalds borgares, inkomster
och egendom, vårt timmer som passerar forsen, hvilken
allt ifrån Arilds tid varit allmän väg. Bemälde
Björnstad tillsäges härmed att möta i Fredrikshalds stad
den i Mars för att i vår rådhuskällare undergå det
honom ådömda straff af tre månaders fängelse, samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
