Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Itleetis för/iållanrie Ull Verkligheten.
Philosophiens ändamål och uppgift kan i allmänhet
bestämmas såsom begripande af vcrkligheten. Den till
medvetande vaknade menniskan finner en objektiv verld i motsats mot
sin subjektivitet; denna objektiva verld står i strid mot
subjektets anspråk på alt sjelft vara all sanning, och dettas
uppgift blir följaktligen alt öfvervinna objektiviteten d. v. s. att
begripa densamma. ßegrepj>et är nemligen just jagets eget
väsende; derigenom att detsamma fattas såsom likasåväl
varande objektivitetens väsende, är det objektiva öfvervunnet
och försonad t med subjektet. Och denna objektivitetens
försoning med subjektet ar allt philosopherandes uppgift.
Frågan om begreppets förhållande till verkligheten kan
således sägas utgöra philosophiens hufvud fråga. Så
länge begreppet och verkligheten ställas emut hvarandra
sà-soui lika ursprungliga och sjelfständiga, blir objektivitetens
begripande omöjligt; ifrån begreppet till verkligheten finnes
då ingen öfvergång. Hesullatet af denna motsats blef
derföre den Kaotiska Kriticismen, enligt hvilken det objektiva
blef ett för begreppet ogenomträngligt Ding an sich .
Men Kriticismen stadnar vidden motsägelsen, att den å ena
sidan antager det objektiva såsom blott företeelse, vara för
jaget, men likväl å andra sidan fasthåller ett af jaget
oberoende ling i sig. Detta ting i sig är i sin sanning blott
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
