Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den Furste, som sjelf vet, att staten han tillhör.
Så har jag alltid gjort. Så jag nu gått att göra
På dessa sommardar, då sorglöst ni tillhöra
Fått modersömhetens och älskarinnans famn,
Och njuta, frossa fritt i dubbel kärleks namn.
Slagfärdig jag en här på rikets gräns uppställer
Och brinnande af mod, af lust att slåss. Här gäller
Det Liffland först och främst. Försummom ej vår stund,
Att undan Sveriges Karl och Polens Sigismund
Det trätoäpplet raskt, djerft, modigt till oss rycka.
Och Estlands naboland, det följer Lifflands lycka.
När mellan Duna vi och Newa landet ha,
Och Kexholm re’n är vårt, vi Ingermanland ta.
Med arfsanspråk du se’n går, att om Finland strida,
Det Karl och Fleming från hvarandra söka vrida,
Och, trygg besittning än i ingens hand, lätt kan
Hemfalla då åt oss — (hejdar sig) åt tredje — rätta man.
Den rätta tidepunkt du ser, att stunden bringar;
Gå, yngling, hasta, flyg på Byska örnens vingar;
Och bytet, som du se’n utur hans klor tar mot,
Kom och lägg ner det till Axinias — till min fot!
GUSTAF.
Till hennes fot, ja visst, se’n hon är min, det neder
Jag lägger, tacksamt böjd; men aldrig dock till eder.
I Sverige är jag född, och icke växa der
De skördar, jag för er med svärdet skära lär.
TZAREN.
Hvad oförmodadt språk?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
