Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL {rörd, ändrar samtalsämnet).
Du år således mycket rik?
ANNA
Vänta — det är ändå mer.
CARL.
Bevara mig! du riktigt skrämmer mig. Hur skall
man töras fria till en så rik flicka?
ANNA (skrattande).
Ja, ja, gör dig inte för säker. Ser du, min Carl, när
du besökt mig, så är det, så tycker jag att det är —
men det är för tokigt!
CARL.
Så är det, så tycker du det är?
ANNA.
Som om allt det der vore höljdt i ett rosenskimmer
— allt här inne öfverdraget med guld . . . Le åt mig.
Nog vet jag att inte så är, inte så är i sig sjelf. Men
ändå är det så. Och det är så — ( kastar sig om hatts hals)
för vår kärleks 8kuld. (Förnyade jagthomsskall.)
CARL.
Och ändå måste jag nu lemna dina rosenskimrande
nejder, dina gyllne salar för några dar.
ANNA.
Väl inte så många?
CARL.
Men inte heller så få. Konungen ämnar sig på en
jagt till Kungsör.
ANNA.
Måste du då alltid följa honom åt?
CARL.
Som skuggan kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
