Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA AKTEN
19
JUNKER KARL
öfverlemnar ett pergament.
Och så har jag sålt mina gårdar — här äro
köpebrefven, som jag beder Er öfverlemna åt Jarlen,
att utdelas till Helgeandshus, Kyrkor och Kloster.
EREMITEN
vaknar till besinning.
Jag skall lemna dem. — Jag skall; har Ni tagit
afsked af Er käresta, eljes gör det icke, ty det är
det bittraste af allt, hvem är hon, hvad heter hon?
JUNKER KARL.
Fader Laurentius! Du öfverlemnar gåfvobrefven
till Jarlen och säger honom, att nu kan han sofva
lugnt för Junker Karl.
EREMITEN.
Men Du skall hemta svaret hos mig — jag
flyttar i dag ner i Helgeandshuset och möter der med
Jarlen — gå nu och säg afsked åt allt hvad Du har
kärast i lifvet, kärare än lifvet sjelft —
Vildt.
"Mina dagar hasta undan snabbare än
väfva-rens spole; de försvinna utan hopp! Ja, tänk derpå,
att mitt lif är en fläkt, att mitt öga icke mer får se
någon lycka — —"
JUNKER KARL.
Fader Laurentius, man har tagit hustru och
barn ifrån Er . . .?
EREMITEN.
Kyrkan har tagit dem och förklarat min lilla
son oäkta . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
