Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då sprakar här vår brasa gladt på härden,
Och hemmet känns som allra trefnast då,
Mot ingen plats i hela vida världen
Vi ville byta bort vår lugna vrå.
Där sitta vi och maka våra bränder,
Båd’ far och jag i lugn »kontemplation».
Och bäst vi sitta, ofta nog det händer,
Alt bjällror höras invid forstu’bron.
Då blir det fröjd — man rusar ut och hälsar
— På landet gästfriheten aldrig brast —
Och glada grannar krypa fram ur pälsar,
Och kaffepannan kommer på i hast.
Och lampor tändas, brasan påfylld sprakar,
Ett trefligt slammer man af koppar hör,
Och när så kaffet kommer — hur det smakar
För dem, som pröfvat kylan utanför!
Och allas »dräkter» ä’ i socknen kända:
En har »sin bruna» och en ann’ »sin blå»,
Och den resursen har man ju att »vända»,
När det blir lite’ skafvigt utanpå.
Här resonneras ej med kraft och skärpa,
Om Strindberg eller Ellen Key är störst,
Men undras, om ej hönsen snart ska’ värpa,
Och stolt är den, hvars hönor börja först.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
