- Project Runeberg -  Biologiska skisser /
52

(1911) [MARC] Author: Birger Kajanus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växtförädling.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Men vari ligger då pedigreemetodens stora
betydelse? Varför kan man ej genom elituttagning i grupp
uppnå lika säkra och snabba resultat? — Det beror
därpå, att varje växtslag består aven mängd raser eller
livstyper, vilka till stor del utmärka sig genom
distinkta yttre karaktärer, men ofta endast skilja sig genom
graden av någon fysiologisk egenskap, t. ex.
vinterhärdighet eller mottaglighet för växtsjukdomar, eller
genom medelvärdet av någon kemisk beståndsdel, såsom
socker eller äggviteämnen, ja skillnaden kan t. o. m.
yttra sig blott och bart i genomsnittsstorleken. Om
man därför på ett vetefält, särskilt av en oförädlad sort,
söker upp två lika stora och kraftiga plantor, mellan
vilka ej ens vid närmare granskning någon olikhet kan
upptäckas, så är därmed ej alltid givet, att de
verkligen tillhöra samma ras. Ty jorden är aldrig fullt
likartad och näringstillgången därför växlande. Den ena
plantan kan sålunda tillhöra en sämre livstyp än den
andra, men den växer på en fläck, där jorden är i högre
kraft och kommer därför att te sig lika bra som den
andra plantan, som växer på ordinär jord. Skördas och
sås fröet av varje planta särskilt, kan man på
totalintrycket lätt konstatera skillnaden mellan de båda
bestånden, blandar man däremot ihop fröet, upptäcker man ej
någon typskillnad; och om två plantor ånyo
utväljas, är det lika sannolikt, att man får av båda typerna,
som av den ena, då ju jordförhållandena nu
likaväl som förut kunna vilseleda iakttagaren. — Söker
man förädla efter principen gruppurval, rör man sig allt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:26:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bioskiss/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free