Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
H. SKÖNLITTERATUR.
Höijer, Arvid. Syndare i Sydamerika. [Noveller.] L. H. 1933. 221 s.
(Färder och äventyr.) 5: 75, inb. 8: 50.
Alliterationen visar sig här som ofta eljest farlig. Synden är mest ekonomiskt misslyckande
och endast halva boken ägnas åt Sydamerika; senare delen skildrar författarens äventyr som
ship-runner i nordtyska hamnar. Höijer är förtrogen med miljöer som man eljest inte så ofta ser
återgivna, men framför allt har vagabondlivet i honom fått en god tolk. B. M.
Johnson, Eyvind. Än en gång, kapten! Noveller. A. B. 1934. 281 s.
(340/4) 5:50.
Eyvind Johnson skriver icke om städernas liv utan om stora, vida svenska landet med dess
mer eller mindre kuriösa typer, luffare, cirkusartister, enstöringar, original av flera slag, och det
är stark, ursprunglig saklighet i hans skildring. I flera av novellerna konstaterar man detta och
just ej något mera, men ett par gånger händer det också att något av hans människoöden griper
djupare. F. V.
Jändel, Ragnar. Malört. Dikter. Tiden 1933. 103 s. 3: 50.
Lägger kanske ej något väsentligt nytt till uppfattningen av J. men vittnar likväl om en
genomkämpad, tung tid, vars smärta i flera av dessa poem vibrerar med en djupnad allvarston.
Vännerna av J:s diktning, och de äro ej få, skola bli honom tacksamma även för denna bok. M. F.
Kuylenstierna-Wenster, Elisabeth. Årsskott. En skissbok om små
människoöden. [Noveller.] Gle. 1933. 178 s. 3: 75.
En samling efterlämnade noveller, som lägga i dagen några av förf:s bästa sidor, hennes kloka
och klarsynta människokännedom och hennes goda hjärta. De, som redan lärt sig sätta värde
på förf., skola helt säkert bli tacksamma för denna hennes sista litterära gåva. M. F.
Kämpe, Alfred. Det röda inslaget. Noveller. Federativ 1933. 143 s.
2: —, inb. 4: —.
Tidsfärgen är rätt obestämd, men dessa kantiga brottstycken ur en bygdekrönika torde
avse arbetarrörelsens genombrottsår. Tendensen är utpräglat socialistisk, men det är inte så mycket
denna som den än krystade, än grovkorniga stilen som förvrider verklighetsstoffet.
Skildringsarten är i sin helhet ofullgången, om också en och annan detalj är verkningsfull. F. L—m.
Landfors, Arthur. Från smältugnen. [Dikter.] Ljungberg 1932. 136 s.
2: 50, inb. 4: 50.
Sociala kampdikter av en socialdemokratisk svensk-amerikan, efter allt att döma upplevda
och ärligt menade, men poetiskt icke märkliga. S. A.
Lundberg, Gustav. Under solbågen. Dikter. Framt. 1932. 88 s. 2: 50.
»Vita vidder, sol på snö, Stjärnetinder i det höga, Näckroskrans kring solblank sjö» o. s. v.
88 sidor. /. G.
Lundquist, Ernst. Påfågelsfjädern. Roman. A. B. 1933. 271 s. (33038)
[-5:75-Påfågelsfjädern-]
{+5:75-
Påfågelsfjädern+} är, kan man säga, historien om en samvetsöm intellektuell man och två
kvinnor, den ena djärv, spirituell, graciös och älskande honom uppriktigt men med ett starkt inslag
av fåfänga (»påfågelsfjädern»), den andra utan lysande egenskaper men ändå flickaktigt älsklig,
känslodjup och kamratlikt genomhederlig, »inte en dam men en kvinna». Med fullt ungdomlig
friskhet berättas deras historia av Ernst Lundquist, som väl dock är romanförfattarnas Nestor
här i landet. Visserligen förutser man på slutet några gånger allt för tidigt »hur det skall gå»,
vilket ju var ett vanligt fel i äldre romanteknik. Men hela tiden gläder man sig åt den kultiverade
och överlägsna ton, som också onekligen är »äldre» och varmed de vngre i regel inte skämma bort
en. F.
F.Nilsson, Fritiof. Bock i örtagård. Roman av Fritiof Nilsson, [pseud.:]
Piraten. A. B. 1933. 227 s. (33426) 5-50-
Den bock, som blir satt till örtagårdsmästare, är den ytterst världsligt sinnade
kreaturshandlaren Esping, som genom en överrumplande kupp lyckas bli kyrkovärd. Esping, som lär ha drag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
