- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Femtonde årgången. 1930 /
145

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: nysvensk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

En litterär antologi av fem unga, mycket unga, diktare, där det gemensamma är användande
av ett slags fri orimmad vers, ibland lyriskt stiliserad prosa, och en strävan efter våldsamma
effekter, förbluffande bilder etc. Givetvis finnas också mellan de fem temperamentsolikheter,
vilka det dock här skulle bli för vidlyftigt att analysera. För folk- eller skolbibliotek kan boken
näppeligen erbjuda mycket av värde.         M. F.

Hedberg, Olle. Rymmare och fasttagare. Roman. Nst. 1930. 294 s.         6:—, inb. 7:75.

En stockholmspojke i brytningsåren får styvmor. Hatande henne och föraktande sin kärlekskranke
fader rymmer han bokstavligen till skogs. Illa faren och utsvulten efter ett par veckors
vagabondage plockas han öpp på landsvägen av en student, som lär honom att icke köra huvut
i väggen och återbördar honom åt samhället. Till sist får man en effektfull glimt av honom som
man: framgångsrik och med väntande triumfer framför sig, men hård, kall och oglad. Det är en
modern historia om ungdomens uppror och nederlag, hållen i nutidens stämningsfientliga
matter-of-act-ton. Rymningens vedermödor återges med påtaglig realism, och en middagsbjudning inom
den välsituerade medelklassen attackeras med nästan Strindbergsk verv och ilska. Den
revolterande ynglingens stingslighet är fint markerad. Personerna tecknas genomgående säkert med
misstrogen, pålitlig människokunskap. Den debuterande författaren är avgjort en bekantskap
att göra.         J. G.

Hemmer, Jarl. Helg. Dikter. Schildt 1929. 101 s.         3:75.

Den skugga och den stämning av disharmoni, vilken legat över H:s närmast föregående diktböcker,
har här efterträtts av soligt jubel över tillvaron, vilken på nytt efter kval och kamp
öppnar sin famn för skalden. De flesta här samlade poemen stå mycket högt och fulltyga, att H.
är en verkligt betydande diktare.         M. F.

Johansson, Nanny. Kärnfolk och stackare. Lb. 1929. 187 s.         3:—, inb. 4:25.

Historier dels om gammaldags folk på landet, dels om stockholmare, mestadels hyggliga
och barnsliga. Bondhistorierna sakna kanske rätta kraften och musten; stadshistorierna ha helt
annan flykt över sig och verka långt säkrare sedda.         Rg.

Jändel, Ragnar. Advent. Dikter. Lb. 1929. 71 s.         2:75, inb. 4:—.

En bok av Jändel blir icke en besvikelse, om den också ej — och så är nog fallet med denna
axplockning från något olika tegar — städse står på höjden av vad han kunnat ge. Han besitter
en verkligt konstnärlig versifikatorisk förmåga, och man har alltid intrycket, att det är något
både upplevat och genomlevat bakom hans dikt.         M. F.

Malm, Einar. Under bar himmel. Dikter. Nst. 1930. 87 s.         2:50.

Att läsa mycken naturlyrik på en gång har ju sina sidor, men hos Malm finnas flera stämningsmättade
och målande stycken (t. ex. »Upplandsbygd»), och till dikter utformade som »Ekolsund»
vänder man sig gärna från den modernaste lyrikens vardaglighet och formlöshet.         F. V.

Nordin, Vilhelm. Söner och döttrar. Noveller. A. B. 1929. 237 s.         3:75.

Episoder ur instinkt- och stämningslivet, romantiska, ironiska, cyniska. Författaren är en
god observatör, men han skriver i ett retsamt stackato och älskar vulgarismer. Bäst är en längre
novell om en pojkes uppväxtår på landet.         J. G.

Odeman, Hertha. Världens barn. Noveller. A. B. 1930. 217 s.         4:50.

Denna debutant berättar anmärkningsvärt skickligt om levnadsfriska, slarviga eller rent
förkomna existenser: världens barn, vilka hon gärna ställer mot de ovärldsligt sinnade, såsom i
den ypperliga novellen »Två».         A. W—n.

Olsson, Albert. Verser från Harplinge. Tiden 1930. 125 s.         3:75.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:14:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1930/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free