Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade en kristen moder, men döptes först vid 33 års ålder efter sin
omvändelse. Det var på samma sätt med Ambrosius, Hieronymus,
Gregorius av Nazians, Basilius och Krysostomus.
En del barndöpare söka med vissa bibelställen bevisa barndopets
riktighet, i många fall med sådana ställen, som icke alls handla om
dopet. Vad visar det? Jo, att dessa tro, att döpandet av späda barn
begynte med Johannes, med Kristus och apostlarna. Huru kunna de
tro sådant gent emot såväl nya testamentets som kyrkohistoriens
vittnesbörd? Om barndopet begynt samtidigt med det kristliga dopet,
hur då förklara kyrkohistoriens intyg om det sekellånga arbetet att
förmå den s. k. kristenheten att överallt döpa de små? Icke ens
Augustinus lyckades fullständigt. Man har allt ifrån Tertulliani
dagar aldrig lyckats fullständigt nedtysta motsägelsen mot
spädbarnsdopet, och i våra dagar äro barndopets motståndare talrikare än
någonsin. Vad betyder det? Att när man sökte påtvinga
kristenheten småbarnsdopet, kom man fram med någonting nytt, som icke
gällde såsom gudomlig lag och regel från begynnelsen.
Att en så framstående teolog och lärofader som Augustinus icke
kunde inse, vad ärkebiskop Lindblom på sin tid klart fattade och
uttalade, att de små barnen "icke genom uppsåtlig otro och synd
kunnat förspilla Guds allmänna nåd i Kristus Jesus", är ganska
förunderligt. Att de ärva en syndig natur från sina föräldrar, det såg
han klart, och att en sådan natur är fördömelse värd; att denna natur
var ett arv från Adam, som de ofrivilligt fått, det såg Augustinus,
men att Kristus i Adams natur utan synd utplånat arvsyndens skuld
den omedvetna åldern till godo, det såg han icke. De små måste
frikännas från arvsynden såsom skuld eller rentvås från arvsyndens
besmittelse. Det sker genom dopet. Hur kan synden avtvås i dopet?
Det talas i nya testamentet om tvagning eller rening i rent vatten,
om att två av sig synder, att vattnet frälsar i dopet och framför allt
att utan födelse av vatten och Ande kan ingen inkomma i Guds rike.
"Födas av vatten" är detsamma som att döpas, att äta Människosonens
kött och blod är detsamma som att deltaga i eller anamma nattvarden.
Det är villkoret för att hava liv eller bliva frälst. Dopet och
bröds-brytelsen äro villkor för frälsning, de äro medel till frälsning. De
små barnen ärva en syndig natur. Arvsynd är synd. Alltså måste
de små döpas för att avtvås arvsynden; de måste undfå nattvarden för
att erhålla andligt liv. De böra döpas och meddelas bröd och vin
och det utan uppskov, omedelbart efter födelsen, ty dop och nattvard
893.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
