Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av det skälet befordra dem till sakramentet; andra, vilka mer avse
tron såsom frukt av sakramentets bruk.
I läran om synden är katolikerna semipelagianer, men
lutheranerna följa Augustinus. Följaktligen blir deras åskådning om synden
mycket olika. Den besmittelse, som nu emellertid vidlåder människan
vid hennes födelse, borttages helt och hållet i dopet, enligt katolska
läran, då däremot Luther lär, att "dopet borttager syndens skuld",
men att icke själva den onda begärelsen utrotas i dopet. En början
till den onda begärelsens dödande inträder dock, ty "den Helige Ande,
genom dopet given, begynner att döda den onda begärelsen och skapar
nya rörelser uti människan", heter det i Apologien.
Enligt Augsburgiska bekännelsen "erbjudes nåd" genom dopet,
vilket, om det får förstås på ett med bibeln överensstämmande sätt,
väl kan försvaras, ty skriften och erfarenheten lära oss, att ingen
nedstigit i dopets grav utan att undfå skurar, ja, strömmar av nåd och
välsignelser. Att däremot "syndernas förlåtelse tillbjudes i dopet" är ett
oegentligt och vilseledande uttryck. I dopet framställes bildligt
reningen, tvagningen, befrielsen eller frälsningen från synden och den
onda världen, men detta är ett helt annat än att syndernas förlåtelse
tillbjudes. Likaledes talas om att "sakramenten rättfärdiggör a
genom tron". Skriften lär, att Gud, och icke sakramentet,
rättfärdigar samt att det är uteslutande genom tron, som människan
rättfärdigas inför Gud.
Vad Luther åter säger om dopets betydelse i både den lilla och
stora katekesen synes oss värt att behjärta. På ena stället heter det:
"Dopet betyder, att den gamla människan hos oss skall genom daglig
ånger och bättring förkvävas och dödas (syftande på neddoppningen)
med alla synder och onda lustar, och en ny människa åter dagligen
framkomma och uppstå (uppresandet ur vattnet), vilken i
rättfärdighet och helighet evinnerligen för Gud leva skall". I stora katekesen
säger han: "Dessa två stycken, att nedsänkas i vattnet och åter
uppkomma, antyda döpelsens verk och kraft, vilket intet annat är än den
gamle Adams dödande och därefter den nya människans
uppståndelse, vilka bägge i alla våra livsdagar i oss skola fortgå". Med
"gamle Adam" eller den gamla människan menar Luther "den natur,
som är oss medfödd av Adam", anlaget eller den medfödda böjelsen
till det onda. Om det icke i egentlig mening kan sägas, att dopet
direkt "verkar" den fördärvade naturens död och undergång, så är
dock denna död och omintetgörande tydligt åskådliggjord i dopet.
881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
