Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla, som äro fullkomliga (teleioi) — d.v.s. vi som klart inse
värdelösheten av omskärelse och judisk börd ifråga om frälsning — hava
ett sådant tänkesätt" (Fil. 3: 12-15). Då det gällde gärningens
betydelse till rättfärdiggörelse, då var Pauli kunskap fullkomlig, men när
fråga blev om Jesus Kristus, hans person, lidande, död och
uppståndelse, då blev även han barn i förståndet, och han såg "såsom i en
spegel på ett dunkelt sätt"; hans kunskap blev ett "styckverk" (1 Kor.
13: 12; 2 Kor. 3—18), och ändock har ännu ingen uppträtt, som med
större ljus och klarhet utlagt och förklarat Kristi person och verk än
aposteln Paulus. »
När Jesus uppfordrar sina efterföljare till hämndfria känslor gent
emot deras förföljare och belackare, att bemöta förbannelser med
välsignelser, hat med kärleksbevisningar, ovänskap med kärlek samt
för-smädelser och förföljelser med förböner (Mtt. 5: 39—48), då
skildrar han i levande färger den kristliga fullkomligheten. Det är att i
kristlig högsinthet likna Gud i hans världsstyrelse. .Det är att handla
efter fullkomlighetens förebild, att handla fullkomligt i kristlig
mening. Då Petrus uppmanar de utkorade främlingarna i förskingringen
att föra en helig umgängelse i själens och kroppens nykterhet,
kyskhet och renhet, att troget lyda och följa evangelii sanning, att ärligt
och innerligt älska varandra såsom kristna bröder, då giver han oss en
trogen teckning av fullkomligheten i kristlig mening. I båda fallen
talas om något, som nu är och bör vara, men i båda fallen är
framställningen gjord i uppmaningsform, vilket visar, att lärjungarna och
de troende icke redan hunnit dit, att de voro så befästade och övade i
de kristliga dygderna, att de ej behövde påminnas om sina plikter och
vad de hade att eftersträva. Målet var icke upphunnet. Om de levde
i överensstämmelse med dessa kristliga grundsatser, så vandrade de
fullkomligt, men i själva kärleken, som är "lagens uppfyllelse" (Rm.
13: 10) eller fullhet (pläråma), finnes olika grader, och så länge
den pånyttfödde är hämmad i sin utveckling av den inneboende
synden, blir heller icke kärleken fullkomlig i den mening, att den
uppnår utvecklingens högsta stadium.
Skriftens mening med "kristlig fullkomlighet" (teleiotäs) kan
närmare inhämtas genom studiet av följande ställen i nya testamentet.
1 Kor. 2: 6; 3: 1, 2; 14: 20; Kol. 1: 28; 4: 12; Ef. 4: 13; Eb. 5:
12—14. Såvitt vi kunna se, kallas i nya testamentet en pånyttfödd,
som i sitt helgelseliv strävar efter fullkomligheten såsom ett mål,
fullkomlig i relativ mening, då han uppnått en relativt högre grad av and-
669
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
