Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själen eller rättare är nedlagd där såsom en möjlighet för att med
åren bliva verklighet. Såväl känsla, föreställningar och begrepp eller
tankar som drifter, begär, vilja eller handlingar kunna vara sinnliga,
materiella eller osinnliga, immateriella, förnuftiga, sedliga, religiösa.
Innehållet i känslan, föreställningen och tanken, i driften, begäret
och handlingen kan antingen vara något kroppsligt, materiellt
eller något okroppsligt, andligt, förnuftigt, etiskt eller religiöst.
Begreppet triangel är ett sinnligt eller materiellt begrepp, ty det är
uppfattningen om en yta eller en utsträckning i rummet; gudsbegreppet,
begreppet inspiration, nyfödelse, rättfärdiggörelse, dygd äro icke
materiella, utan förnuftiga, sedliga, religiösa begrepp, ty de äro
uppfattningar om okroppsliga, osinnliga, eviga, andliga, etiska, religiösa
verkligheter.
Jesus Kristus framstår såsom medveten och fri, självmedveten och
självbestämmande. Han har mänskliga känslor, både sinnliga och
förnuftiga, såsom trötthet (Mtt. 8: 24, 25; Lk. 4: 2; 22: 44; Jh. 4: 6),
hunger, törst (Mtt. 4: 2; Jh. 19: 28), glädje, sorg, medlidande,
ängslan, bedrövelse (Mtt. 9: 26; 11: 25, 26; 26: 37, 38; Mk. 10: 21; 22:
44; Jh. 11: 33, 35, 38; 12: 27; 13: 21; 19: 34; Eb. 5: 7), nitälskan,,
kärlek, behov av bön (Mtt. 14: 23; 26: 26; Mk. 3: 5; 6: 46; Jh. 2: 14
—17; 6: 14; 11: 41, 42). Han hade föreställningar såsom andra
människor. Han var en skarp iakttagare av alla yttre föremål, och de mest
vardagliga företeelser undgingo icke hans uppmärksamhet. I sin
undervisning förband han gudomliga och religiösa sanningar med tingen,
som då fingo tjäna såsom bilder eller typer. Så t. ex. liknas
gudsriket vid ett senapskorn, en pärla, en surdeg, en not o. s. v. Det han
en gång sett eller på annat sätt iakttagit bevarade han i sitt medvetande.
Vad han läst t. ex. hos Moses, i Psalmerna eller Profeterna kunde
han med lätthet återgiva ur minnet. Hans fantasi, ledd och behärskad
av förståndet och erfarenheten, var ständigt syseisatt med omformandet
och rättandet av oriktiga åskådningar bland folket. Han använde
skematiska eller generella bilder i sin undervisning, talande t. ex. om
sin församling under bilden av en fästning i allmänhet, en borg, ett
hus, en stad; om sitt rike och dess förmåner under bilden av ett bröllop,
ett gästabud o. s. v. I sin behandling av andliga, religiösa och
moraliska spörsmål ställer han sig mindre ofta på det abstrakta
förståndets ståndpunkt, såsom då han säger: "Gud är ande." Det vanliga
är, att han lär och undervisar från det konkreta eller bildliga
förståndets ståndpunkt. Saken, ämnet, sanningen, läran gives under
497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
