Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med ett par språng var han öfver på
vänstertrottoaren och grep en hukande gestalt i nacken.
Det var en liten karl i topphatt på ett krusigt
hufvud och med ringar i öronen. Han blef utan
tvifvel dödligt förskräckt, inen yttrade ej ett ord,
endast kröp ännu mer samman som en katt eller
igelkott. Plötsligt gjorde han sig fri med ett
snabbt grepp, flög åt sidan och sprang därefter
nedåt gatan. Han sprang oerhördt fort och var
snart försvunnen i dimman, men Hugo tyckte
sig, vid den hastiga tvärvändningen under hans
händer, ha sett ett par vilda, svarta ögon och
en dubbel rad af stora knappar, som blänkte
likt silfvermynt på en sammetsjacka. Och ett
rödt skärp hade lyst till. I en blink såg han
för sig Ysalls bild och på en gång var han åter
inkastad i trollkretsen af mystik. Det var en af
zigenarna — hvar fanns Ysail?
All trötthet och modlöshet var borta. Kunde
han blott finna äfventyrsflickan, skulle han aldrig
mer slappna till. I morgon skulle han söka öfver
hela västsidan. Hon var blomman, som fick [-honom-] {+ho-
nom+} att glömma omgifningen — när han nu
tänkte efter, föreföll det fabelaktigt att han de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
