Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, som med nödvändighet är en följd av denna, utgör
grundvalen för varje tidsålders politiska och intellektuella
historia. I följd härav har — allt sedan den urgamla
gemen8åmhetsbe8ittningen av jorden upplöstes — hela
historien hlivit en historia om klass-strider, strider mellan
utplundrade och utplundrare, förtryckta och härskande
klasser. Men denna kamp har nu nått en utvecklingspunkt,
där den utplundrade och förtryckta klassen, proletariatet,
icke längre kan befria sig frän den utplundrande och
härskande klassen, bourgeoisin, utan att pä samma gäng för
alltid befria hela samhället från utplundring, förtryck och
klass-strider.»
»Det kommunistiska manifestet» är alltså, som man
finner, väsentligen historiskt hållet. Det avser att giva
vär tids sätt att framställa nyttigheterna, vilket av Marx
döpts till »den kapitalistiska produktionen», dess historiska
plats i mänsklighetens utveckling, visa fram dess
nödvändighet för en given tid och just därigenom också nöd
vändigheten av dess kommande fall. Antydningsvis, öm*
än icke i detalj utförd, möta vi här ocksä den Marx’ska
läran om mer-värdet, överskottsvärdet, varigenom en
förklaring gives av själva den alltjämt verksamma
mekanismen i den kapitalistiska produktionen. Vi ha sålunda här
redan att göra med marxismens båda huvudläror, den
materialistiska historieuppfattningen och mervärde-teorin.
»Materialistisk historieuppfattning» 1 Uttrycket kån
förefalla tungt, men den som vill lära känna den moderna
socialismens väsen gör klokt i att bär taga sig ett
ögonblicks eftertanke för att fullt sätta sig in i vad därmed
kan menas. De tvä första nyss anförda satserna ur Engels
förord giva en kort och god ledning till denna uppfattning.
På annat ställe har samme författare uttryckt sin mening
i denna form: »Det omedelbara livets produktion och
reproduktion är det bestämmande momentet i historien».
Det är, som man finner, en tillämpning pä människosläktets
liv av Schillers vers om »hunger och kärlek» som världs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
