Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Icarus. Den förra var enligt Quatremére den första uppenbarelsen af det
klassiska idealet — han anade icke att före årets slut Rom för andra gången skulle
gästas af en skulptör, som redan för länge sedan hade funnit hvad Canova sökte.1
»Måleriet odlas med mera framgång», skrifver G. M. Armfelt, »en mängd
unga fransmän visa öfverlägsen begåfning; en viss Gagneraux, en Taraval, en
Desprez äro mindre kända än förtjänta.» Det var alltså eleverna vid franska
akademien till hvilka man satte sitt hopp. Af dessa fick Gagneraux utföra flera
taflor för svenska beställare, bl. a. för konungen Den blinde Oedipus, Gustaf
III:s och Pius VI:s besök i Vatikanen, samt Achilles’ uppfostran; för Sergel
Ju-piters uppfostran och en Bacchanal.2
Desprez däremot förmåddes att
öfver-flytta till Sverige som kunglig
dekorationsmålare och stannade i sitt nya
hemland ända till sin död.
Af de äldre konstnärerna funnos
ännu Batoni och Hamilton kvar i Rom.
Af kopparstickarne verkade alltjämt
Vol-pato för populariserandet af Rafaels
målningar, medan den äldre Piranesi hade
dött och sonen tycktes mera intressera
sig för konsthandeln än för konstens
utöfvande.
»Italien tycktes vid denna tid ha uttömt sig i alla serier af stilar, sätt,
smaker», säger Quatremére. Barock, rokoko, græcomani och egyptomani
kämpade om herraväldet. I ornamentiken inströdde man allsköns kartuscher,
arabesker, voluter, pagoder, japoneserier, medan man inom småkonsten, som var
mest influerad af fynden i Pompeji, sökte göra allting å la grecque: möbler,
spisar, husgeråd, kaméer, kandelabrar och bronser. Det rådde alltså en
obe-skriflig osäkerhet i smaken, och Cicognara påstår t. o. m. att den motsvarades
af en rent kroppslig dekadans hos människorna.3 Marken var följaktligen
förberedd för en revolution, och det skulle icke dröja länge, innan de första före-
1 Quatremere de Quincy. Canova et ses ouvrages. Paris 1834.
2 Dussieux. Les Artistes Frangais å 1’Étranger. Paris 1876.
3 Leopoldo Cicognara. Storia della scultura dal suo risorgimento in Italia fino al secolo di
Canova. VII. Prato 1824.
19—142815. Brising, Sergels konst.
129. Gagneraux.
Bacchanal. Sergels samling, Spånga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
