Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedermera landshöfdingen Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt, hvilken en tid i
början af 1770-talet var Sergels umgängesvän i Rom.
Som den tidigaste af dessa Sergelska småskulpturer nämner Göthe, säkert
med rätta, statyetten af en
ung kvinna. Det är en liten
graciös draperifigur, med
högra höften starkt utskjutande
och vänstra foten
tillbakadragen, ett motiv som ger
anledning till en särskildt liflig
rytmisk rörelse. Hvarifrån har
Sergel fått detta motiv? I
antiken var det visserligen
kändt af Praxiteles, men
medan denne gjorde allt för att
accentuera höftlinjen, har
Sergel just vid höften samlat
draperiets veck. Dessutom är
det något smäktande i hela
figuren, som icke direkt
påminner om antiken. Däremot
erinra vi oss, att i målningar
af Perugino och den unge
Rafael återfinnas både
manliga och kvinnliga figurer,
som stå eller vandra omkring
med höften utsvängd och ena
34. Ung draperad kvinna. Statyett i terrakotta, foten släpande bakefter. Det
Tillhör kammarherren grefve F. Cronstedt å Fullerö. .. . . 0
ar ett modedrag, som
återkommer flerstädes i renässansens konst. Samma kroppsställning som den lilla
statyetten har t. ex. Rafaels sixtinska madonna, och ifall vi byta om höger
och vänster, återfinna vi rörelsen, fast i ännu mera trånande form, hos Botticellis
Venus. Rafaeliska rytmer och draperimotiv hade Sergel närmast tillfälle att
studera i Vatikanen, i Villa Farnesina och i San Luigi de’ Francesi, där altar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
