Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvaregården (k la Carte) ocb hos C. W. Aspeltn stable-d’hôte).
Konditori ho* Aspelin och I Nya Theaterhaset vid Larmtorget.
Postkontoret ligger vid Södra Långgatan ; Telegrapbbyrân
vid Södra Wallgatan —Åkdon uthyras af åkar Sjöberg (Södra Långgatän,
63), stagtar Nilsson vid Stoi torget och miltaren Gustafsson vid norra
iands v Agen.
Vackra promenader anlagda på stadens vallar; vid östra vallen
Badhus för både varma och kalla bad.
Det urgamla Kalmar, må hända det Birka, d. ä. den
köpstad, der den Hel. Ansgar först predikade christendomen i
Sverige, blef sedermera bekant genom Sigurd Jorsalafars korståg
till Småland, den 8. k. Kalmare Ledung, och betraktades sedan i
århundraden som Sveriges rikes förmur och nyckel, emedan den
gamla riksgränsen befanns vid Brömsebäck, nu gränsån mellan
Småland och Blekinge. Staden och slottet hafva varit förlänade
åt Birger Jarls son, hertig Erik, åt Magnus Ladulås’ och
Magnus Smeks söner med samma namn samt slutligen åt arfkonung
Erik (XIV), alla hertigar af Småland. Bland historiska
tilldragelser, för hvilka Kalmar varit skådeplatsen, märkas först
herredagen 1332, då Skåne, Halland och Blekinge inlöstes till
Svenska kronan, och dernäst det möte, vid hvilket Kalmar-Unionen
afslöts, d. 20 Juli 1397, samt mötena till Unionens bekräftande
1438 och 1482 (Kalmar Recess). Kalmar eröfrades af
Engel-brecht, men föll åter i kon. Erik XIlLs händer och har
upprepade gånger ombytt herrar. År 1520 gaf sig staden åt Severin
Norrby och gaf sig först 1523 åt Gustaf Wasa. Dacke
be-ägrade 1543 staden och slottet utan framgång. Under tvisterna
mellan Sigismund och hertig Carl var Kalmar konungen troget,
men eröfrades^ 1599 af hertigen, som då der anställde ett
blodbad på Sigismunds vänner. Somes förräderi, genom hvilket
Kalmar spelades i den Danska Christian IV:s våld, blef sedau
en spik i Carl IX:s likkista; men genom freden i Knäred kom
staden åter till Sverige och har sedan dess icke varit i
fiendehand. Krigsoroligheterna hade imellertid hårdt medtagit
Kalmar, och just som staden börjat höja sig, förstördes den 1647
af en eldsvåda, hvilken föranledde dess flyttande till det n. v.
läget, på Qvarnholmen, med hvars befästande början gjordes
1649. Det nya Kalmar har icke varit hemsökt af krigets
olyckor, men i stället af pest, hungersnöd och eldsvådor, af hvilka
en år 1800 förstörde 260 hus. Sedan sista raseringen af det
gamla Kalmar företogs, finnes nu af denna stad, som hade 4
kyrkor (af dem 2 inom ringmuren) och 2 kloster, ingenting qvar
annat än *Slottet, om hvars första grundläggande man ingenting
känner, men som förbättrades 1337 och påbyggdes af Johan III,
hvilken äfven lät inreda slottskapellet, anlägga brunnen på
borggården med dess utmärkt prydliga, under Oscar I:s tid
restaurerade öfverbyggnad samt på flera sätt försköna slottet.
Slottet har uthärdat 11 belägringar, förvandlades af Gustaf III
till kronobränneri, och på dess största torn, hvars stora för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
