Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lian hade måst draga nya konsekvenser — och dessa hade
alla nödvändigt måst gå i riktningen fråri den bestående
kyrkan; ty alla andra vägar voro spärrade för honom.
I »Begrebet Angest» (sid. 79) yttras i förbigående
följande ord: »denna åsigt, som man kan kalla kristlig eller
hvad man vill», är säkert den rätta. Man skulle kunna tänka
sig ett sådant yttrande genomfördt genom hela hans
tankegång. Vi se honom nämligen ännu i agitationens
segerrikaste ögonblick häjdad därigenom, att han nödgas bevisa ieke
sin åsigts sanning utan dess ortodoxa korrekthet, och måste
inlåta sig på bibelcitationernas hela misär. Han finner då ett
bibelställe för, motparten ett annat emot, då det
naturligtvis icke lyckas honom att bringa så väsendtligt olika saker
som hela Gamla ocli Nya Testamentet under en och samma
systematiska lifsåskådning. Ja, han citerar stundom
godtyckligt, stundom orätt af idel ifver att kunna åberopa ett
bibelspråk. 1 Man skulle kunna tänka sig, att det ögonblick
en gång hade kommit, då han tröttnat därvid.
Under de sista månaderna af sitt lif var han pä väg
dit; men vägen var ej god. Liksom andra stora, till döds
hetsade reformatorer, såg han till slut sin egen misskända
rätt såsom den enda i verlden. Afven då han stödde sig
på skriften, stödde han sig i verkligheten på sin tolkning
af den samma, på sig själf. Liksom enväldet hade sagt:
staten, det är jag, så tänkte han nu: sanningen, det är jag.
Sanningen rättade sig efter honom, efter hans lif. Hen
tiden, då han själf någon gång predikade i Frue Kirke,
då var kyrkan vördnadsvärd och helig; nu var hvarje kyrka
»ett tvetydigt ställe». Han hade för få år till baka på ett
I Magnus Eirikssons goda och rättskaffens verk »Gud og
Reformatoren» (sidd. 66—112) lemnas en framställning af Kierkegaards
inkonsekvenser beträffande bibelordet. Godtyckligheten i behandlingen af bibelspråk
liar Erik Bögh utvisat, i hvad angår Kierkegaards användning af berättelsen
om Jonas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
