Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Tidningsliteraturens förtryck är det uslaste, det lägsta af
alla slags förtryck .... Man tänke sig en så eminent
polemisk skriftställare, att hans make ej funnits, och man ställe
honom emot en tidning; han måste tappa, så vida han icke
själf vill utgifva en tidning, och äfven i detta fall har han
tappat, i det han från författare sjunker ned till publicist.
Striden böljar således. Den eminente polemikern gör ett
utfall, och det undgår ej publicisten själf, att stöten var
dödlig och afgörande. Publicistens smula gensvar visar,
hvilket ändlöst afstand är dem emellan. Publicisten är
emellertid fullkomligt trygg och räsonerar så: en författare är
ej betjänad med att ideligt vända om igen till samma sak,
och så måste han hålla upp —- då börjar jag. Jag
fortsätter därpå hvar kväll eller hvar åttonde dag; det skall
nog slå rot.»
Den oförrätt, man tillfogat honom, var sålunda icke
allenast stor och exempellös, utan den var så mäktig, att
den ej kunde bekämpas af den, som eljest kände sig
starkare än någon annan. Härtill kom äfven den
omständigheten, att han ej kunde med andras hjälp bekämpa den.
H varför? Emedan ingen fans, som hjälpte honom. För
honom en förunderlig sak att betäuka! Under det att, såsom
han aldrig tröttnar att säga till sig själf, »hvar enda bildad
person, bestämdt hvar enda, i privata samtal var af den
åsig-ten, att förhållandet med Corsaren vore outhärdligt», iakttogo
vännerna »den djupaste tystnad» från den stund, då han
på de andres vägnar hade handlat.1 Så liten yttre
erfarenhet hade Kierkegaard, att han först vid 34 års ålder
upplefde att grundligt lemnas i sticket under en ärlig och
allom gagnande strid — och intrycket däraf blef djupt.
Men det blef ytterligare förstärkt; ty icke nog med att
man teg, man äfven (något, som han gång på gång åter-
Efterladte Papirer, del. 2, sidd. 313, 315.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
