- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
12

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

visst öfverskattat, huru stor än viljan därtill kan hafva
varit. Stolt som han var, insåg han, att i samma stund,
som han ville hlotta sitt inre, han vore utsedd till föremål
för medlidandet, »en söt lukt i dess näsa» (såsom det heter
i »Frygt og Bæven»); och denna tanke kunde han ej
uthärda. Till värn tillgrep han då förställning ocli
vilseled-ning, och han tillgrep dem med hela den böjelse att
fördubbla sig själf, hvilken låg i hans natur; och man tager
näppeligen vilse, om man här söker fröet till den djupt
ingrodda benägenhet för mystifikation, själffördubbling och
förborgande, som kan spåras genom hans hela
författare-skap. Det finnes ett slags allmänt mänsklig jesuitism,
hvilket man hör akta sig att alt för hastigt fördöma och
hvilket ingen undgår, som, liksom Kierkegaard, tror på
det tillåtliga i »en teleologisk suspension af etiken». Man
skönjer yttringar af ett sådant slags jesuitism redan tidigt i
Kierkegaards lif.

Dä den unge gymnasisten gick fram och till baka
mellan hemmet och läroverket, bytte han i verkligheten
endast ett slags tyranni mot ett annat. Skolans rektor var
nämligen den på sin tid bekante Michael Nielsen, en
duglig men inskränkt skoldespot utan någon djupare humanistisk
bildning, men kännande i grund den latinska språkläran.
Han lärde lärjungarne blott »att blindt lyda, att tyst
fördraga den mest skriande orättvisa och att skrifva latin».
För Kierkegaard blef han därför ett ideal. Hvilken olycka
för ett ungt snille såsom Kierkegaard att från en sådan far
komma till denne lärare, för hvilken hans uppfostran i
hemmet redan hit för väl forberedt honom! ’

Det är för mig otvifvelaktigt, att assessor Vilhelms
yttranden i »Enten-Eller»1 om sin skoltid äro tagna ur
Kierkegaards egna minnen. »Jag kom bland de andra

1 2:a upp]., del. 2, sid. 188.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free