Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen och dess kulturella uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beta med. Man har likma.t bi.&grafen vid ”ett fönster, öppnat åt värl-
den”, och det tycks mig vara en ©od1bild. Man har sagt om bio-
graf-en, att -den är "d-en fattiges bil, hans opera och hans utländska
resa”. Fältet är fritt -och tacksamt för d-en som -vill prägla ett bon
mot. Det bör -på n-å-go-t sätt utfcryoka att film-en, på samma gång den
är ett förströel-semedeil, också skänker -något av den aUmänbi-ldnin-g,
s-o-m elj-es förvärvas på besvärligare väg och med större kostnader,
ooh att den- -gör det -på -ett sätt som är tillgängligt för den stora mas-
san. Bland det -m-est träffande som sagts o-m filmen lägger en för-
fattare i m-un-nen på sin följeslagare, som er-tappats med -att bli Hte
•fuktig i ögonvrån -på en biografförestälning och vid utgåendet vill
-halvt ursäkta -ooh halvt försvara sig för sitt sällskap:
— Besynnerligt ändå, att man ka-n tycka synd om -ett porträtt.
Just vad man kan! Och varför infe? Varför skulle -inte berättel-
sen i bild kunna fängsla, gripa, till och med rena och förädla känslan,
ja också tala till förståndiet, lika väl som de sk-rivna raderna. Bild-
språket talar, det också. D-e-t -talar sitt språk, som sätter fantasin i
rörelse kanske lättare men i alla fall icke mindre än -det skrivna
eller muntliga ordet. Bild-språket har så att sä-ga snävare ordförråd,
låt vara, men i gengäld känner det inga sp-råk-gränser. Det finns
ämnen s-om lämpa sig bättre för bildspråket än för ord-sp-råket, lik-
som motsatsen. Det senare har sannerligen ej missbrukats mindre
än d-et förra. Låt då i rättvisans namn vart -o-oh -ett få ha sin art
och sitt värde, -i den mån det finns, utan ett ängsligt gradskiljande
ooh utan pjo-ller om mera ”tvivelaktigt bi-ldningsvärde” -på ena hållet
än på det andra.
Följaktligen, och det kan aldrig n-o-g betonas, -bör -han-dhavandet av
-biograf och film, av sima utövare betraktas -såsom -ett kulturuppdrag
för kultiverad-e mänm-iskor.
Till filmens kultur-elila uppgifter i egentligaste m-enin-g hör -dess be-
-ga-gnande i bildningsarbetets direkta tjänst, främst då -i skolunder-
visningen. Erfaren-heterna från s-kolfilmens senaste skede komma att
rätt -mångsidigt belysas i en årsskrift, som utkommer om ett par
veckor, och till- vilken jag hänvisar. Första året Svensk Filmindu-
stris skoilfilmavidelniing arbetade, kom-mo v i upp i ett åskådare-antal
vid skolförevisniin-gama a-v ungefär 500,000. Det är -naturligtvis litet,
-men -det är ändå en ‘
bö-rja-n. Andra årets statistik fcoimmer att i
stället fö-r 500,000 registrera en miljo-n; -det är heller inte mycket.
Me-n om- man vågar -räkna med, -och det vågar man -kanske, att f-ort-
skrida-n-det sk a l -gå någorlunda ,i den takten, -tror jag att man- därur
kan -draga ett -par slutsatser. För det första den, att -det är lång
vä-g t i l Tipperary — om man icke visste det förut — och fö-r d-et
andra, att om -man vandrar -den vägen- och hål-ler på.i, låt -mig säga,
ett par årtionden eller -i bästa fall m-in-dre, en sko-lfil-mrörel-s-e till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
