Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När de infördes, hade ransakningen redan pågått
under flere timmar. Det ena vitnet hade förhörts efter
det andra. Sålunda hade den lille, elfvaårige Petter
Grå ännu en gång fått omtala sina glömda konster, att
blåsa omkull hus och göra väder, samt gossen, som Elsa
slog med isbiten i hufvudet, hade beskrifvit till rättens
stora fasa, hurusom Elsa nyligen en natt fört honom till
Blåkulla på den vördige magister Olaus, hvilket denne,
derom tillspord, icke kunde annat än hålla för mycket
sannolikt, då han under flere dagar känt sig olustig och
lidit af stor maktlöshet och ryggvärk.
Men konungens bref var hållet i stränga ordalag
och gjorde rättens ögon gransyntare än till förne. När
Anders och Fingerlisa infördes, var derför Elsas sak
snarare förbättrad genom vitnesmålen än tvärt om.
Lika fräck och oförskämd, som Fingerlisa varit der
ute, lika from och ödmjuk förstod hon att ställa sig,
när hon nigande svarade magister Olaus på hans spörs-
mål. Hon var alldeles oskyldig till bullret der ute,
sade hon. Det var Anders Barberare som ofredat henne
med hugg och slag, hvilket äfven andra kunde intyga,
derför att hon vitnat mot Elsa Larsdotter, och han hade
dess utom lofvat henne prygel derför, om han träffade
henne utan för vakten.
Detta var en svår anklagelse, och rätten kunde
icke nog strängt förmana honom derför.
Men Anders var denna gång ovanligt kavat. Så
snart som magister Olaus slutat sin straffpredikan, bör-
jade han att med stadig röst omtala, hvad Fingerlisa
sagt honom i fängelset rörande Elsa. Hans enkla fram-
etällningssätt och trovärdiga uppsyn skulle emellertid
hafva gjort betydligt större verkan, om han kunnat
framvisa sjelfva ringen, som Fingerlisa gifvit honom,
men häruti brast han, besynnerligt nog, och dermed var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
