- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
91

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Säg om I sett ringen, mor? — frågade magi-
ster Olaus ånyo.

En tung suck banade sig väg ur hennes bröst och
hon sänkte hufvudet, i det hon sade tyst, nästan för
sig sjelf.

— Ja, Gud nåde mig, för det jag så gjorde!

Det sorl, som nu uppstod, var så högljudt, att pro-
fosserna och vaktkarlarne fåfängt äskade ljud. Genom
sorlet hördes Lars Skeppares stämma:

— Du ljuger, qvinna — skrek han och knöt den
seniga handen mot mor Greta. — Du ljuger, så sant
jag är en ärlig svensk. Men du har alltid behandlat
flickan der som ett flarn och ett oting och som hon
varit en annans foster och icke ditt...!

Längre kom hen ej i sin straffdom, ty nu kommo
flere vaktkarlar sina kamrater till hjelp och togo fast
de värste orostiftarne samt deribland äfven honom.

— Nå i Jesu namn — skrek han utom sig af vrede,
i det han utfördes. — Må vår Herre bevara Era kroppar!

Mor Gretas vittnesmål hade varit afgörande. Hon
var, som nämndt, känd af alla såsom en mycket gud-
fruktig och sanningskär qvinna, och när hon nu tagit
på sin ed, att Elsa haft trollringen i sin ego, var saken
klar, vare sig nu att ringen, som några vitnen påstodo,
förvandlats till en bit näfver eller, såsom andra påstodo,
till en rostig jernbit. Till och med de af rättens leda-
möter, som hit tills hållit saken något ”dubieux och far-
lig?, kunde icke längre vara ”så absurde”, som de ytt-
rade sig, att de helt och hållet ville förneka trolldomen,

Elsa tillhölls nu för sista gången af magister Olaus
att bekänna.

— Vid Gud och Hans evangelium, höge, nådige
Herrar — utbrast hon, snyftande i det hon kastade sig
på knä — är jag oskyldig!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free