Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ed annan fraga.
391
Det linnes personer som alltid äro välkomna,
och om fru Uggla hade fått en stor present, så
hade det, knappt kunnat göra henne mera nöje än
denna begäran af Doktorn, ty fru Uggla hade i
grunden en Svensk husmoders hjerta, och detta
vet ingenting kärare än att få undfägna en vän.
Också steg hon upp med ovanlig skyndsamhet
för att ställa om qvällsmåltiden och låta baka
pannkakor.
Doktor Hedermann satte sig midtemot
Ingeborg, bad att få hålla hennes söm och sade under
det hans röst röjde en häftig inre rörelse:
»Ni besvarade så ärligt min fråga, i morse,
fröken Ingeborg, att det gifvit mig mod att komma
fram med ännu en, som torde synas er nog
dumdristig, men hur det är så är jag viss på att ni
skall svara mig ärligt och uppriktigt.»
Ingeborg tilltrodde sig icke att svara eller
att se upp. Men då Doktorn tycktes vänta på ett
svar, sade hon slutligen:
»Nå väl, frågan?»
»Kan ni hålla af mig?»
Ingeborg släppte sin söm och såg på Doktorn
med de klara ärliga ögonen i det hon svarade:
»Ja, jag kan det.»
»Tycka om mig, som •— er äkta man?»
»Ja!» sade Ingeborg, som förut.
»Är det möjligt... är det verkeligen möjligt?»
sade Doktorn förvånad och rörd, »men jag måste
tro det, då ni •— nej, för fan, jag säger du
härefter, jag vill säga du härefter — när du säger
mig det, och ser på mig med de der ärliga
ögonen, och, min välsignade, söta Ingeborg, jag ville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
