Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
Far och dotter.
ske hårdt nog straffad. Emedlertid vare du fri
oeh lycklig, långt ifrån en far och ett hem, som
du inte älskar. Räntan af ditt möderne-arf kan
du uppbära, hvar helst du än är. Och jag begär
ingenting mer af dig, än att du säger mig, hvar
du vill vara!»
»Här,» sade Hertha i det hon steg upp och
lade sin hand på karmen af fadrens landstol, »här,
hos dig, min far, om du tillåter det. O! du har
litet förstått mig, och den frihet, som ja» åtrår.
Men du skal förstå mig bättre, om du vill lofva
mig’, hvad jag nu begär af dig, och som jag vet,
att jag förtjenar.»
»Och hvad är det?» frågade direktören, i
det han såg upp på sin dotter med spända blickar.
»Ditt förtroende, fader!» sade Hertha mildt
och allvarligt. Tro, att jag vill det rätta och
goda, och låt mig blifva hos dig för att bevisa
dig det. Haf förtroende Lill mig ;ch — var mild
emot mig och mina systrar, så att vi kunna
älska dig, och söka att göra dig lycklig. Jag är
icke barn mera, min far; jag vill vara en mor
för mina unga systrar, och efter bästa förmåga
förestå ditt hus. Jag känner, att detta är min
pligt; det skall också bli min glädje, blott fader,
att du skänker mig frihet och förtroende och ....
att du vill vara mig huld, för — Almas skull7»
Nu var det uttaladt, det förebrående, bittra
ordet, som länge grott i Herthas bröst, men en
kärleksfull engel hade bestruket pilens udd ined
en helande balsam. Den trängde djupt i hjertat,
genomträngande, men tillika uppmjukande som
en bestraffande kärleksblick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
