Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
4695 och t707. Ett bakom nuwarande fogdehufet ännu
qwarliggande wäldigt mur-stycke wifar fastheten af det mur-
bruk. fom wid detta tempel warit anwändt. Oaktadt denna
wandalifka framfart qwarstodo betydliga murar, som 4749
anwändes till Akademiens orangeribyggnad och det öfriga be-
gagnades 4780 wid uppförande af nya uthus för biskopens
ladugård. Det är att beklaga att en sä uråldrig och ansen-
lig fornlemning som denna klosterkyrka fätt utan all gransk-
ning tillintetgöras. Den nyßnämnda ladugården anlades fä,
att en del af den fordna kyrkogården förwandlades till spill-
ningsställe och ett fogdehus uppfördes pä fjelfwa altarplat-
fen. Wid en 4840 anställd gräfning upptäcktes en del af
kyrkans grundwalar och golfläggning, sträckande sig frän öster
till wester midtför den nuwarande ladugården Man kunde
af dessa fe att länghufet har bestått af mellan- och sidofkepp
med kor och rundel famt under begge desfe fednare en krypta,
som liknat den, hwilken sinnes i domkyrkan, och liksom denna
warit försedd med en brunn. Att kyrkan haft ett ansenligt
omfång och en betydlig höjd och warit uppförd i rundbågs-
stil wisar E. Dahlbergs förenämnda teckning af hennes stor-
artade ruin. styrkan har iemwäl haft ett torn, ywari ännu
4559 hängde twä klockor, och derjemte war uppförd en sta-
pel, hwaki twä mindre sådana funnos «). — Wid en 4820
företagen planering, påträffades nordost om fogdehufet nägra
likkistor, af den beskaffenhet som brukades i den äldre medel-
tiden, dels murade af huggen fandsten, dels af tegelsten och
inneslutande benragel. Under dessa grafwar fanns en wat-
tenledning- förande watten till staden, förmodligen ttll krafts-
kyrkan. Bland fynden pä denna klostergrund äro äfwen att
nämna runstenen och stenen med segerlammets bild m’), hwilka
uppsats innehåller en sammanfattning af allt hivad man wet om
denna märkliga klosterinrättning samt en framställning af de iaktta-
gelser rörande deß kyrkas arkitektoniska förhällanden, hwilka förf-
daft tillfälle att göra med anledning af anställde gräfningar.
«) Brunius, Skånes Konsthiftoria för Medeltiden, sid. slo-
«) Begge aftecknade i Sjöbergs Samlingar för Nordens Forn-
iilfkare, 1 pl. 42, ll pl. sl. 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
