- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
663

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 27 November

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den 27 November.

Nåd ware med eder och frid af Gud, wår Fader, och Herren
Jesus Christus
. Rom. 1: 7.

Dessa twå korta ord, nåd och frid, innefatta hela det christliga
lifwet: nåden, syndernas förlåtelse; friden, ett gladt och roligt samwete.
Men friden innefattar också, i sin widsträcktare bemärkelse, allt det goda
och all den hjertliga trygghet och sällhet, som följer med detta goda
förhållande till Gud; så att apostelen förklarar, att wi då berömma oss
icke blott af den närwarande nåd, i hwilken wi stå, utan ock af hoppet
om den herrlighet, som Gud skall gifwa; och icke det allenast, utan wi
berömma oss ock i bedröfwelsen, wetande, att äfwen sjelfwa bedröfwelsen
måste tjena oss till allehanda godt. Ja, säger han slutligen: Wi
berömma oss af Gud — wi berömma oss af sjelfwa Gud, att Han nu
är wår Fader, och då måste wi nödwändigt hafwa allt godt; ty är
Gud för oss, ho kan wara emot oss! Tänk, Gud, hwilken icke har skonat
sin egen Son, utan gifwit Honom ut för oss alla, skulle Han icke gifwa
oss allting med Honom? Så mycket ligger i ordet frid. Och tänk,
då Gud har gjort det nådewerket i en menniska, att Han öppnat hennes
andliga sinnen, så att hon ser, hwad det will säga, att bimmelens och
jordens Herre är hennes wän; och det på en sådan grund, att all
hennes qwarboende synd icke det minsta rubbar detta förhållande: wisst
måste det wara en hög och salig frid. När jag derjemte fått syn på
den sanningen, att icke ett hår kan falla af mitt hufwud den hulde och
mäktige Fadrens wilja föutan; att det finns intet ondt, som icke Han
kan bota, så snart det behagar Honom; och att Han nu omöjligt kan låta
något ondt mig wederfaras, som icke är mig alldeles nödigt: wisst är
detta en hög och salig frid.

Men denna frid heter wisst med rätta frid af Gud wår Fader och
Herren Jesus Christus, såsom apostelen här säger. Det skola wi förstå,
att denna frid icke blott är en gåfwa, som endast Gud gifwer, utan ock,
att friden måste bestå i sjelfwa Gud, hans wänskap och hans makt.
Märk detta wäl! Han säger icke: frid af werlden — ty "i werlden
hafwen I twång", säger Christus; "werlden hater eder". Han säger
icke: frid af köttet — ty köttet skall "strida emot Anden", säger han.
Han säger icke: frid af djefwulen — ty "eder fiende djefwulen har en
swår wrede", säger Johannes. Ja, han säger icke heller: frid af goda
omständigheter, frid af de goda wännerna, frid af ett godt rykte, af
god helsa etc., ty allt detta är en ostadig frid, utan så säger han: frid
af Gud wår Fader och Herren Jesus Christus. Det är, han önskar oss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free