Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 26 September
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 26 September.
Edert lif är fördoldt med Christus i Gud. Col. 3: 3.
Märk: wårt lif i Gud är fördoldt! — och fördoldt med Christus!
Christus är wårt lif, men Christus är fördold; derföre är wårt lif
fördoldt. Så talar här apostelen. Sådant bekräftar ock alla heligas
erfarenhet. Men wi — wi wilja icke låta detta wara sannt och riktigt
taladt, utan wi säga: Wore det ett werkligt lif med Christus i Gud,
skulle det wäl icke wara så fördoldt, utan lysa fram, förnimmas, synas
och kännas något mer. Nu, låtom oss se, huru härmed förhåller sig.
Sannt är det, att "den som tror på Guds Son, han har wittnesbörd
i sig sjelf" att "Guds Ande wittnar med wår ande, att wi äro Guds
barn". Sannt är det, hwad Johannes så ofta upprepar: wi weta —
wi weta, att wi äro af Gud; wi weta, att wi äro Guds barn; wi
weta, att Gud blir i oss. Sannt är det, att den menniska, som icke
wet med sig någon omwändelse, någon wäckelse ur syndasömnen, något
arbete under lagen, någon förlossning i Christus, något nytt lif med
Christus och ny wandring efter Honom, utan ännu är ett med werlden,
om ock icke i hennes gröfre wäsende — sannt är det, att en sådan
bedrager sig sjelf, om hon menar sig ändå kunna lefwa det fördolda
lifwet med Christus i Gud, om hon så will förstå detta språk, som skulle
lifwet i Christus icke hafwa några bestämda tecken, icke någon wiss kraft
och bewisning. Nej, nog står det fast, hwad Skriften lärer om Andens
frukter, hwaraf det goda trädet skall igenkännas. Men att det andliga
lifwet dock på samma gång är så fördoldt, det kommer af följande
omständigheter: först att wårt fallna, blinda förnuft dels aldrig rätt
förstår sig på Andens werk och frukter, dels icke aktar dessa, utan wi
wilja liksom med händerna gripa sjelfwa lifwet, se och förnimma
detsamma. Stundom äro wi icke nöjda med de Andens frukter, som
Skriften uppgifwer, utan wilja sjelfwa bestämma, huru det andliga lifwet
skulle uppenbara sig; så att t. ex. då Skriften nämner, såsom de
förnämsta Andens frukter: kärlek, fröjd, frid etc., så säger mången: "Ja,
hwad är detta? Wisst blef det en ny kärlek i mitt hjerta, då jag fick
förlåtelse för alla mina synder, wisst fick jag en fröjd och en frid med
Gud, som jag aldrig förr haft; men, hwad är detta? De äro ju så
swaga och obeständiga dessa ting hos mig. Jag borde ju hafwa en
wida större och beständigare kärlek, fröjd, frid, saktmodighet" o. s. w.
Eller ock tråna wi efter några inre förnimmelser och känslor af sjelfwa
lifwet uti oss, och när sådan känsla saknas, genast twifla wi på lifwet.
För det andra är wårt lif i Gud allradjupast fördoldt då, när Gud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
