- Project Runeberg -  Betraktelser för hwar dag i året /
452

(1897) [MARC] Author: Carl Olof Rosenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 13 Augusti

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

du tillhör de lefwande christnas hop; men — du är död. Samma
fördolda död omtalar Jesus i Matth. 25, om de tio jungfrur, af hwilka
fem woro wisa och fem fåwitska. Märk! dessa tio woro i allt synbart
helt lika, de woro alla jungfrur, d. ä. afskilda från werlden och från
besmittelse med laster; de hade alla sina lampor, gingo alla ut emot
brudgummen, och ingen anade någon wigtig brist. Så skildrar Herren
Jesus här ett själstillstånd! Men der inne i lampan, der war bristen,
och en så betydande brist, att de blefwo utestängda från bröllopet för
ewigt; de hade ingen olja, det tog icke eld, det brann icke, det war
dödt. Hade de olyckliga jungfrurna sådant förmodat, förwisso hade de
pröfwat sina lampors inre förut.

För detta nådens dolda missbruk till lösaktighet är äfwen en
rättsinnig christen i fara, om han förlorar "Herrens fruktans ande", så att
han upphör att undersöka sin tros inre lif och kraft, tjusad och nöjd
genom kunskap och sken, belåten med att det finnes tillgång på nåd i
Guds hjerta, liknöjd om han har nådens lif i eget hjerta - ja om han
börjar blifwa nöjd med sig sjelf, förlorar känslan af synd och strid
inwärtes och har alltid lätt för att tro. Härtill kan han lätt komma,
då han warseblifwit faran af den motsatta sidan, nemligen att göra
detta inre lif, denna nåd i eget hjerta till grund för tro och tröst,
genom den förfinade egenrättfärdighetens willfarelse, att man icke får
fly till Christi förtjenst, förrän man har nådens werk och lif i sitt hjerta
— när han lärt förstå denna willfarelse, då kan han lätt öfwergå till
denna motsatta, att han i köttslig säkerhet föraktar apostelens
förmaning: "Pröfwen eder sjelfwa, om I ären i tron." Men denna hemliga
död och köld, som medför ewig död, är den, att du icke så mycket känner
din köld och ogudaktighet, att du deraf drifwes att werkligen fly till
Christus, utan du nalkas Honom blott med munnen och hedrar Honom
med läpparna och med en stark död tro, som icke har uti sig någon
hjertats hunger och törst efter Honom, ingen glädje uti Honom. Af
allt detta kunna wi märka, att wägen är smal och gudaktighetens
hemlighet stor.

O, Herre, mig bewara, jag kan ej wärna mig,
Och farorna i werlden äro många,
Jag är ej ännu hemma för ewig tid hos dig!
Så låt blott intet taga mig till fånga.
Ack låt mig aldrig tycka, att sjelf jag något är
Och låt mig aldrig trifwas i främlingslandet här
Men wänta glad i tron ditt sälla möte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free