Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den 2 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 2 Juli.
De äro alla afwikna och allesammans odugliga. Der är
ingen, som gör wäl, ja, icke en. Ps. 14: 3.
Här hafwa wi en öfwermåttan wigtig lärdom om synden. Herren
låter oss här förstå, att wi äro alla lika fördömda syndare. Deruti äro
wi alla lika. Detta behöfwa wi alla djupt betänka. Det är allas wår
natur, att då wi se hela werlden nedsänkt i synder, wi hålla oss sjelfwa
för bättre. Först kunna den sina och sofwande werldens barn aldrig
tro, att de äro lika stora syndare inför Gud som tjufwar och mördare,
publikaner och skökor; och på denna sin inbillning grunda de den säkerhet
och förmätenhet, hwarigenom de emotstå allt Guds råd till deras
frälsning, all Guds förmaning till bättring och omwändelse.
Men äfwen de wäckta och troende hafwa sin del i samma
inbillning. När wi med förskräckelse sett wår syndanöd och sökt och funnit
frälsning i Christus, händer det dock ofta, att wi glömma, det wi ännu
bära samma förderfwade natur som Adam; det tyckes oss, såsom wore
wi af ett bättre slägte än de grofwa syndare, publikaner och skökor.
Detta märkes af den förwåning, som då uppstår, när wi förnimma
några swårare synder hos oss. När de mörka djupen af hjertats förderf
öppna sig, och der framträda några rätt förskräckliga ting, t. ex. sådana
som Christus säger utgå ur menniskans hjerta: "Onda tankar, hor,
boleri, mandråp, stöld, girighet, swek, listighet, otukt, ondt öga, hädelse,
högfärd, galenskap" — när wi känna något så grufligt hos oss, då
förwånas och förskräckas wi och äro färdiga att förtwifla. Tänk, när wi
få känna t. o. med "hädelser" emot Gud, kanske i sjelfwa bönen, såsom
somliga christna i swår anfäktning få erfara det. Eller wi känna en
gruflig kallsinnighet för Gud och deremot en alltför stark kärlek till
synliga föremål, ja, mäktiga syndalustar o. dyl. samt öfwer allt detta icke
äro rätt förkrossade, utan ännu hårda och lättsinniga. Eller, när wi
skulle älska wår nästa såsom oss sjelfwa, wi t. o. med känna afund,
eller för en billig tillrättawisning känna wrede och hat uppstiga — för
att icke tala om den allragrufligaste synden, att wi icke rätt wörda Christi
lidande, utan kunna höra, att Han blef gisslad, törnekrönt och hängde
på spikar, oss till frälsning och salighet, och dock så litet älska Honom,
att små, onyttiga ting äro oss kärare — o, när wi känna sådant, då
förskräckas wi och förundras. Hwadan kommer nu sådan förundran?
Endast deraf att wi icke trott, att wi woro så förderfwade. Wi hafwa
sett andra Adams barn helt försänkta i alla laster och likwäl med
stolthet förswara sig, bortwisa Guds ord, försmäda och förfölja Christus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:53:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/betrakt/0373.html
