Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 23 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herren, bekänna de, att de länge och ofta förnummit det ropet och
warit sökta af Herren — att detta ofta störde deras lust i synden —
isynnerhet "då dagen swalkas", då nöjet är slut. De komma till
ensamheten eller till nattens hwila, då ropar det i deras inre: Hwar är du?
Eller de höra ordet, en predikan eller ett skriftetal, och de skola wid
nattwardsbordet träda Gud under ansigtet, då ropar det ofta om deras
synder, om deras ogjorda bättring, om nödwändigheten af en omwändelse:
"Hwar är du? tiden flyr, när skall du en gång bättra dig?" Och den,
som icke i en hel omwändelse återkommit till Gud, skall weta, att en
gång måste han dock, om han will eller icke, komma fram inför Guds
ansigte; ja, en gång, förr eller sednare, i tiden eller i ewigheten skall
hwarenda menniska höra det ropet, så att det skall gå henne genom
märg och ben: Hwar är du? Hwad har du gjort? Ty det är
omöjligt, att någon syndare skulle undkomma den allsmäktige, helige Guden.
Derföre war icke säker! Gud dröjer wäl med straffet och tiger, liksom
Han icke alls såge dina synder, men en gång skall du höra hans röst.
Och detta gäller, såsom wi förut sagt, alla werldens tider och alla
Adams barn. Hwar och en måste komma fram för Herren och uppgöra
om sina synder, i tiden, eller möta de honom i ewigheten. Saken är
denna: Wi äro alla syndare — häri är ingen åtskilnad. Dömdes wi
derefter, så blefwe intet kött frälst. Skilnaden är endast den, att
somliga hålla sig undan för Gud, blifwa beständigt borta och komma icke,
medan nådens tid är, att söka och emottaga nåd. Christus säger: "Detta
är domen, att ljuset är kommet i werlden, men menniskorna älska mer
mörkret än ljuset; ty deras gerningar äro onda." Komma wi åter till
ljuset, uppgöra wi med Gud om wåra synder, då blir allt wäl, äfwen
om wi wore de förskräckligaste syndare; såsom Herren säger — och o, att
wi kunde behjerta de orden: "Kommen och låtom oss gå med
hwarandra till rätta; och om edra synder än wore blodröda, så skola de dock
warda snöhwita; och om de än wore såsom rosenfärg, så skola de dock
warda såsom en ull." Så säger ock Christus (Matth. 18), att när
konungen kallade sina tjenare till räkenskap, och en kom fram, som war skyldig
tiotusen pund, fick han dock genast hela skulden efterskänkt, när han föll
ned och bad. Så will Herren handla med oss, när Han kallar oss till
räkenskap.
Hwar är du? hwar är du, hwart skyndar du hän,
O, menska, som dwäljes i gruset?
Hwar döljer du dig under lustgårdens trän?
Träd fram för din herre i ljuset -
Så ropar den himmelska rösten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
