Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 17 Juni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 17 Juni.
Mitt folk hörde icke min röst; så har jag låtit dem i deras hjertas
sinne, att de må wandra efter sitt råd. Ps. 81: 12,13.
Här se wi, hwad som blir följden, när man icke känner den tid,
deruti man warder sökt, utan emotstår och bedröfwaf Guds Helige Ande?
Den gode, hulde Anden måste då wika. Och hwad skulle den
barmhertige Guden annat göra? När Han af ewig, obegriplig kärlek sändt
oss sin ende Son, som kommit till oss, blifwit wår broder och wår
medlare, påtagit sig wåra synder och wåra pligter, warit sina tjenares
tjenare och uppfyllt lagen för oss samt med bittert lidande och död
försonat wåra missgerningar och återskaffat oss barnaskap och arf i
himmelen; när Han sänder oss sitt ord och sin Helige Ande, som mildeligen
besöker oss, klappar på wåra hjertan och bjuder oss till nådens gästabud
— då allt detta är förgäfwes, wi förakta oupphörligen både hans
warningar och hans nåd, älska mer wår "köpenskap och afwelsgård" än all
Guds nåd, älska mer werldens wänskap än Guds wänskap, och derföre
beständigt stå emot och bedröfwa hans Helige Ande; hwad skulle Han
då annat göra än lemna oss åt wår egen wiljas råd och säga: "Wiljen
I icke följa mig, så skolen I följa djefwulen och edra egna lustar."
Och så lemnar Han menniskan åt sig sjelf. Och genast är hon död och
förstockad, så att intet Guds ord rör henne, utan hon kan med all
säkerhet fortgå i synden, tro lögnen och falla i all willfarelse, i synd och
skam. Nu heter det: "De hörde icke min röst, derföre har jag låtit
dem uti deras hjertas sinne, att de må wandra efter sitt råd." De
skola synda, och det skall icke bekomma dem. Såsom ock apostelen säger:
"Medan de förstodo Gud och hafwa icke prisat Honom som en Gud,
utan woro fåfängliga i sina tankar, och deras oförnuftiga hjerta är
wordet mörkt; derföre har ock Gud öfwergifwit dem i deras hjertans
lustar, uti orenlighet." "Då de höllo sig för wisa, äro de wordna
dårar." Så tillgår det, att en menniska blir "förstockad". Och betänken,
hwad detta will säga! All andlig förnimmelseförmåga upphör. Man
blir helt likgiltig och kall, otillgänglig för hwarje Guds ord; sinnet blir
lätt och sorglöst; hwarken nådens ljufliga kallelse eller lagens pilar kunna
rubba denna hemska dödsslummer. Man känner icke mer någon ånger
för det förflutna, icke mer något bekymmer för det tillkommande. Likasom
en död kropp icke känner ett glödande kol, som lägges på dess bröst, liksom
ingen regndroppe intränger i en hård klippa, om det ock strömmar
deröfwer ur alla himmelens fönster; så är det med den, hwilkens hjerta är
förstockadt. Är han i kyrkan, så röres han intet af de kraftigaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
