Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den 22 Januari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— korteligen: han började att blott ställa sig så, att werldens barn icke
skulle misstänka honom för att wara någon annan än de, eller att han
hyste någon swår tanke om deras själstillstånd ; han började i smått
gifwa efter, göra dem till wiljes, att deltaga i deras kretsar och
wackrare werldsnöjen. Och nu är werlden mycket wänlig och glad i hoppet
om honom, snart leder hon honom, hwart hon will — efter något år
kan han både dricka och spela med werlden och göra, hwad helst köttet
lyster. Sådant olyckligt fall uti werldens nät händer icke blott
handtwerkare, utan menniskor af alla stånd och wilkor: här en köpman, der
en studerande, här en jungfru, der en prest. De hafwa kommit till
Jesus, men kunna icke hålla ut med att se sig föraktade af werlden,
tillbakasatta, förföljda, se sitt goda namn och rykte, sin utkomst, sitt bröd,
sin befordran lida — de börja söka återwinna werldens wänskap och
ställa sig henne lika. Men tänke ingen, att någon af dem då säger:
Jag är swag för werlden. Nej, utan den ömkliga saken skall omklädas
med talet om en christens frihet, ja, en christens pligt att, för att
gagna werlden, icke skilja sig ifrån henne. Men aldrig kommer stunden,
då detta gagn, denna tjenst skall bewisas werlden med någon allwarlig
warning, ty det skall alltid gå så försigtigt och wackert tillwäga, att man
icke stöter och förargar. Deraf kommer då, att den fria, djerfwa
werlden mer råder öfwer det fromma, undfallande barnet än detta öfwer
henne. Och när den arma själen icke i tid gifwer akt härpå, bryter upp,
"går ut och gråter bitterligen", utan fortfar att "draga i ok med de
otrogna", blir hon omsider en träl under det oket, under werlden och
menniskogunsten. Den andliga nådekraften är förswunnen, wänskapen
med Gud upphäfwen — ty verldens wänskap är Guds owänskap —
och sambandet med de trogna upplöst, såsom alltid det ena följer af det
andra. Demas har öfwergifwit mig och fått kärlek till denna
wärlden. Och då en sådan själ nu undwiker de personer och böcker, som
förkunna domen öfwer ett fådant tillstånd, går hon mer och mer till
förhärdelse, hwilket dessutom ligger i naturen af hwarje affall.
Vaka, bed, min själ, blif ej köttets träl
Och lät werlden dig ej köpa.
Hwad dess barn sä efterlöpa,
Är ett flyktigt wäl. Waka, bed, min själ.
Arfwet ej förspill, som dig hörer till,
Bed, behåll Guds ord och waka,
Werlden och dig sjelf försaka.
Herren wäl dig will. Arfwet ej förspill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
