- Project Runeberg -  Den bergtagna : En kärlekens tragedi /
28

(1890) [MARC] [MARC] Author: Victoria Benedictsson, Axel Lundegård
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLAND.

Lifvet har varit hårdt och elakt mot er.
Är det icke så? Och ni är skygg och
misstrogen.

LUOISE.

Inte mot er.

ALLAND.

Berätta mig då något.

LOUISE.

Jag kan inte.

ALLAND
ser på hennes klädning.

Ni bär sorgdrägt —- och hvarför är ni här
i Paris?

LOUISE.

Jag skall berätta er allt hvad det fins att
säga. Jag är född i en svensk småstad.
Minfar dog när jag var sjutton år. Jag har inte
flere syskon än min bror, en syster ocb så min
fosterbror, Viggo, som ni känner. För ett par
år sedan blef min syster sinnessjuk. — Vi ville
gerna ha henne hos oss, mamma och jag. Men
det var så förfärligt, det slet ut oss alldeles.
Så blef mamma sjuk; jag kunde inte slcöta dem
båda, så måste min syster på dårhuset, och strax
derefter dog mamma. Min läkare sade, att jag
borde resa och förströ mig. Jag har alltid hyst
intresse för konst och jag ville hellre resa hit
än till Konstantinopel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergtagna/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free