- Project Runeberg -  Henri Bergson : tänkesättet Bergson i dess grunddrag /
163

(1914) [MARC] Author: Algot Ruhe - Tema: Philosophy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henri Bergson, hans liv och skrifter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I de talrika, genomgående mycket utförliga och
välskrivna studier som ägnats Den skapande utvecklingen,
förekomma några invändningar, på vilka Bergson givit svar.
I ett av dessa svar, som huvudsakligen rör sig om
utvecklingen av det geometriska intellektet, ingå följande ord, vilka
vid närmare betraktelse torde kunna avgöra mången onödig
tvist om en punkt, som tycks vålla vedersakare stort
besvär[1].

Ingenstädes har jag påstått — säger Bergson i detta svar —
att man måste »låta intelligensen avlösas av något annat»,
eller att instinkten vore att föredraga. Jag har helt enkelt
sökt visa, att då man lämnar området för de matematiska
och fysiska tingen och inträder på livets och medvetandets
domän, har man att vädja till ett sinne för livet som står
i ett visst motsatsförhållande till det rena förnuftet och leder
sitt ursprung från samma livsimpuls som instinkten — även
om instinkten i egentlig mening är något helt annat. Detta
sinne för livet är ingenting annat än medvetandet fördjupat,
under strävan att genom ett slags helomvändning åter
försätta sig i den riktning naturen följer. Detta är en
erfarenhet, gammal som mänskligheten själv, ehuru filosofien långt
ifrån hämtat ur den allt vad däri torde rymmas. Att
beskriva denna särskilda form av erfarenhet, fastställa de
klara gränserna för dess räckvidd, visa hur den sträcker sig
utöver den sinnliga erfarenheten, som ju går åt samma håll
som intelligensen — kan detta kallas att inta en
»anti-intellektuell» hållning? Den andra erfarenheten, den
sinnliga erfarenheten, som i våra dagar betyder så ofantligt
för den exakta vetenskapen, brukades lite hur som helst
under sekel av mänsklighetens historia, utan att man
sökte rena den. Och när grundläggarna av vår nutida
vetenskap i denna sinnliga erfarenhets namn reste sig mot


[1] Bergson: A propos de »l’Evolution de l’intelligence géométrique».
Svar till M. Borel. Revue de Métaphysique et de Morale, 1908, sid.
28—33. I inledningsorden till denna artikel anmärker Bergson: Jag
instämmer fullkomligt med Mittag-Leffler och ser intet orimligt,
tvärtom en djup skönhet i detta ord av Weierstrass, att »den sanne
matematikern är en diktare».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergson/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free