Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 3. Kropp och själ - Det närvarande och det medvetna - Minnet och karaktären
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
träda, skulle förstöras av tiden. När därför en erinring
åter uppdyker för medvetandet, ha vi en viss böjelse att
betrakta den som en gengångare, vars mystiska uppenbarelse
tarvar särskild förklaring. Men i verkligheten står denna
erinring i ett samband med vårt närvarande tillstånd,
jämförligt med sambandet mellan de icke varseblivna tingen och
dem vi uppfatta. Det omedvetna spelar i bägge fallen en
likartad roll.
Vår felsyn härvidlag beror emellertid på en vana att
betona skillnaderna men utsläta likheterna mellan tingen,
samtidigt ordnade i rummet, och den följd av tillstånd
som successivt avvecklas i tiden. Tingen stå i ett lagbundet
förhållande till varandra, deras nya uppenbarelser kunna
förutses — erinringarna däremot uppträda i skenbart
nyckfull ordning.
Minnet och karaktären.
Vid närmare påseende skall man dock finna, att
sambandet mellan våra erinringar är lika fast som det där
knyter tingen till varandra. Det är i vår karaktär som de
smälta samman. Förtätat i karaktären existerar vårt
hän-runna själsliv med större betydelse för oss än själva
yttervärlden, av vilken vi blott uppfatta en ringa del, medan
vi ständigt utnyttja hela vår upplevda erfarenhet.
Erinringarnas skenbara tillintetgörelse och nyckfulla återuppståndelse
beror helt enkelt på att medvetandet i varje stund blott
godtar det nyttiga och strax förkastar det överflödiga.
Medvetandet kastar ljus över jämnt så mycket av det förflutna
som gärna låter förena sig med dess arbete på vår obestämda
framtid, resten förblir i dunkel. I kraft av livets
fundamentala lag, som är en handlingens lag, dväljas vi inom detta
belysta område av vår historia och ha svårt att begripa
erinringar som förvaras i skuggan.
På tryggheten i detta samarbete — mellan kroppsminnet
och erinringarna — känna vi igen väl avvägda karaktärer,
människor som äro fulländat avpassade för livet. Det som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
