- Project Runeberg -  Ridå. noveller /
109

(1903) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRANNARNA

och naiv! Hur oskyldigt uppriktiga se ej hennes
blå ögon rakt in i mina — det är verkligen jag som
får slå ned ögonen och rodna, icke hon. Hon är
så lugn och hennes leende, som kommer sällan,
är mjukt och tyst.

* *

*

Är jag vaken eller drömmer jag? Sannerligen
jag vet om jag törs tro på allt som sista tiden
händt mig. Jag är så rädd att det skall gå sönder,
att något galet skall inträffa, någon missundsam
högre makt blanda sig i mina förhållanden. Ty
är jag väl värd den lycka, som skimrar för min
syn?

I söndags var jag inbjuden på middag hos fru
kaptenskan. Det var endast jag och fröken Mirja
och en gammal fasten Men icke min granne. Nej,
man till och med talade ej om honom och hans
böcker, det var som om han ej funnits till — jag
tyckte nästan synd om honom. Hvilken middag:
allt det gamla silfret och porslinet, som fanns kvar,
var framtaget, det påminde om bjudningarna på
Stora Almsunda, stället som kapten’ en gång ägde
och där jag växt upp. Herre gud hvad tiderna
förändras!

109

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:49:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergerri/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free