Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fången i Kaukasus - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där stod en tät dimma, men över sina huvuden kunde
de skymta stjärnorna. Sjilin styrde kosan efter
stjärnorna. Det var svalt oeh skönt i dimman och det gick
lätt att gå, men stövlarna voro snedgångna och
besvärade. Sjilin drog av sig sina, slängde dem och
fortsatte barfota. Han hoppade från sten till sten och tog
inte ögonen från stjärnorna. Kostylin började bli efter.
— Gå långsammare, sade han. De fördömda
stövlarna har sTcavt sönder fötterna på mig.
— Tag av dem, så går du bättre.
Kostylin började gå barfota, men det var än värre.
Han skar sönder fötterna på stenarna och blev alltjämt
efter.
— Trasar du sönder fötterna, så läks de, sade Sjilin,
men hinner de upp oss, slår de ihjäl oss och det är
värre.
Kostylin svarade inte, han bara flåsade. En lång
stund fortsatte de genom dalen. Så fingo de höra
hundar skälla på höger hand. Sjilin stannade och såg
sig omkring, klättrade uppåt bergssluttningen och
trevade omkring sig med händerna.
— Aj, sade han, vi har gått fel. Vi har vikit åt höger.
Här är en främmande aul, jag såg den uppifrån berget.
Vi måste vända tillbaka och gå åt vänster, uppåt. Där
måste vara en skog.
— Stanna åtminstone några minuter och låt mig vila,
sade Kostylin. Mina fötter är alldeles blodiga.
— Skräp, de blir nog hela igen. Hoppa — så här!
Och Sjilin sprang tillbaka och vek av åt vänster
uppåt skogen till. Kostylin kom långt efter och bara
stönade. Sjilin visslade åt honom och gick oavbrutet på.
Nu bar det uppåt, och mycket riktigt kommo de in
i en skog. Sina kläder revo de i trasor i snåren. Till
sist kommo de ut på en väg och följde den. — Stopp!
Hovslag dundrade på vägen. De stannade och lyddes.
Det lät som hästtramp. Bullret tystnade, men när de
började gå, hördes det igen. Var gång de stannade
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
