Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fårakullsdramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så dunstade det en morgon ut, att Kristin dött efter
endast en dags sjukdom.
I Fårakull förklarade man, att hon dött utaf kramp,
som kommit åt henne, och Erik tjöt och grät och låddes
att han aldrig skulle få en glad dag mer, bara för att det
gått så kvickt med Kristin, att han inte hunnit hämta läkare.
Det var på en torsdagsmorgon hon dog, och redan på
söndagen ställde han till grafölet och fick henne ganska
hederligt åt jorden.
— Det var märkligt, hvad han är bråd med det,
yttrade pastorn, när Erik bjöd till begrafningen. Ty på
landet brukar man annars taga tid på sig för att rusta till
kalas.
— Ja, det är så’n väderlek, så en kan inte förvara ett
lik länge, suckade mannen.
Men på måndagen efteråt var det Måns i Grönelund,
närmaste grannen till Fårakull, som klef in till länsman och
bedyrade, att det inte stode rätt till med det dödsfallet.
— Visst fick hon sig tillmätt med samma skäppa, som
hon nyttjat, så det skedde henne bara rätt. Men lagen ska’
väl hållas i helgd ändå! lät Måns.
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — —
Ja, go vänner, se’n blef det den gamla historien,
liköppning och arsenik i mängd.
Men samma dag obduktionen verkstäldes, dunstade Mina
Fyr och Erik af.
Och länsman for efteråt som ett jehu omkring i
socknen och letade och snokade i alla krokar. Ty han hade
bestämdt för sig, att de inte voro långt borta, utan att de
gömde sig i närheten, tills de kunde smita af litet tryggare,
då pratet lagt sig, och ordningsmakten börjat tröttna.
Nå, just som vi gingo ut på jakt vid tvåtiden en
morgon, mötte vi länsman och fjärdingsmannen i skogen.
— Det var bra, sa’ han, följ med ett grand ner till
Fyrens torp.
Ja, vi följde med och ställde upp oss i en kedja utom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
