Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julianus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och kämpade en strid på lif’ och död
mot gudar, menskor, verld och lif och allt .
Då hatar jag och önskar gudakrafter,
for att all varelse tillintetgöra:
ja, drucken af min segeryras vin,
jag ville sta pä verldarnes ruin.
jag ville himlen pä min skuldra lyfta
och slunga den i afgrundsdjupet ner
och ater söndergrusa satans klyfta.
tills af dess natt en punkt ej funnes mer.
Kanske du nu förstår att tviflarn skona,
se’n du lärt kanna otrons ljufva ro.
Mitt tal iir slutadt — gif mig nu din tro:
jag ger dig gerna deremot min krona.
i »RESTEN.
Förfärlige, livad ord du talat ut!
Fran dina läppar dryper hädelsen,
och gudahalet flammar på din panna.
I dina ådror brinna tycks en eld,
som skall din varelse till aska bränna.
O himlaljus! som Gud oss gifvit har,
att lysa oss på lifvets mörka stigar,
förnuftets eld! hur ofta tänder du
ej vådeld an, der du var satt att leda,
liksom en vårdkas, vilsne seglaren.
Hvad jag beklagar dig, o Julianus!
Tv du var hög och stark, Guds älskling var du,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
