Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lefnadsteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med ens gjorde författarens namn äradt och älskadt öfver
hela Sverige, att han sjelf tycktes vara omedveten om
diktens ovanliga skönhet. Ursprungligen hade han bestämt
»Angelika» för kalendern »Linnæa Borealis», och till svenska
akademien insändt skaldestycket »Fosterlandet». »Angelika»
var redan tryckt i kalendern, då åtskilliga af författarens
närmaste vänner öfvertalade honom att hos akademien göra
utbvte. »Fosterlandet trycktes i stället i »Linnæa», de för
kalendern tryckta bladen af »Angelika» makulerades, och
då Malmström i December 1810 aflagt filosofie kandidatexamen,
möttes han vid utträdet från examensrummet af
underrättelsen om den utmärkelse, som den vittra domstolen
tilldömt »Angelika».
»Angelikas» sångare var nu en af Sveriges mest
bemärkta yngre skalder, hvars medverkan för litterära
sträfvanden man gjorde sig en ära af alt vinna. I Upsala blef han
snart hufvudpersonen bland de yngre vittra krafterna.
Kalendern »Linnæa Borealis» för 1841 och 1842, som
gemensamt utgafs af Malmström och C. J. Bergman, var ett
synligt resultat af föreningen mellan dessa yngre vitterlekare
vid universitetet [1]. Äfven äldre skalder lemnade till denna
kalender sina bidrag, och vid sidan af Malmström, Böttiger,
Nybom och Louis de Geer lästes der namnen Atterbom och
Hedborn, Geijer, Franzén och Wallin. Den var likväl
företrädesvis ett uttryck af de ungas sträfvanden, och i sin
helhet är »Linnæa Borealis», bland företag af denna art, som
vår litteratur har att uppvisa, utan tvifvel ett bland de mest
anmärkningsvärda och löftesrika. Malmström skref här
inledningsdikten »De ungas helsning» (icke intagen bland hans
samlade dikter), det ofvan omnämnda stycket »Fosterlandet»,
det storartade dramatiska utkastet »Julianus» m. m. Bland
de poemer af Malmström, hvilka i Linnæas båda årgångar
första gången sågo dagen, men som ej återfinnas bland hans
samlade dikter, märkas balladen »Skogsfrun» — ett motstycke
till »Hvi suckar det så tungt uti skogen?» — »Fågelfängaren»,
»Sången vid svenska bibelns trehundraåriga jubelfest 1841»,
ett stycke, som genom sin ton af tempel-högtidligt allvar står
nästan ensamt bland författarens dikter och i sin mån visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
