Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gruvdriften vid Åmmeberg - I. Före år 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gruvdriften vid. Åmmeberg
kungl, brevet omnämnda Östra berget betecknar Godegårds
socken och bergslag. (Carlberg: Historiskt Sammandrag om
Svenska Bergsverkens Uppkomst.)
Det svenska stålberg, som under medeltiden och 1500-talet
synes ha varit det förnämsta, var Stålberget i södra Närke,
skriver Carl Sahlin i "Svenskt stål", 1931, och lämnar bl. a.
följande uppgifter. Denna bygd ligger, såsom av brev från
Gustaf I framgår, inom Hammars, Lerbäcks och Askersunds
socknar, vilka redan under 1300-talets första hälft synas
ha varit säte för en utvecklad järnhantering. Namnet
Stålberget såsom betecknande viss trakt i södra Närke möter oss
tidigast i konung Albrekts frälsebrev för Riseberga kloster
av den 7 maj 1388 å en hytta, som begynt byggas "in monte
chalybis" nära "Amoquarn". På en geografisk karta
uppträder Stålberget under den tidigare delen av 1400-talet,
nämligen på den av Claudius Clavus (Niger) över Norden
upprättade. På denna har emellertid själva ortsnamnet
utbytts mot en beteckning för befolkningen, som benämnes
Stalbergi, d. v. s., populärt uttryckt "stålbergarna".
Kartförfattaren torde som källa ha använt en av tidens
resehandböcker, sannolikt "Itinéraire de Bruges", vilken bland orter
i mellersta Sverige upptar Horebro, Aros, Staelberch och
Dalen (d. v. s. Örebro, Västerås, Stålberget och Dalarna).
Alltså var vid denna tid Stålberget i Närke — något annat
kan svårligen avses — ej blott bekant i utlandet utan av den
betydenhet, att det ansågs böra medtagas bland orter, som
under resan kunde besökas, skriver Sahlin.
Då konung Gustaf i början av år 1550 besökte Vadstena,
avlät han med åtta dagars mellanrum två brev till Si
ål-bergssocknarna med anledning av ingångna klagomål över
stålets beskaffenhet. I det första brevet skriver han till
danne-männen i Lerbäcks socken, att mesta parten av dem "aff
ondt rödt jern mykit stålsmijde bruke, thet mykit slemmere
och mindre är änn thet staal the umliggiende stålbergzmenn
vid Hammer, Godegårde och Hellestaberg smide pläge".
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
