Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den Augsburgiska Bekännelsens Apologi eller Försvarsskrift - V. Om bättringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B ek. Ap. el. Försv. V. Om bättringen.
145
dens och dödens förskräckelser
kämpar och strider.
Denna lära om bättringen är
klar och tydlig, förökar
nyckla-maktens och sakramenternas
värdighet, förklarar Kristi
nådevälgärningar samt lär och undervisar
oss, hvarföre och huru Kristus
är vår rätte medlare och
försonare.
Och emedan våra motståndare
uti sin vederläggning fördöma oss,
därföre att vi hafva framställt dessa
två bättringens delar, så måste vi
nu bevisa, att den heliga skrift
själf sätter dessa två delar uti
bättringen eller uti en ogudaktig
människas omvändelse till Gud. Ty
Kristus säger hos Matt. 11:
»Kommen till mig I alla, som arbeten
och ären betungade, och jag vill
vederkvicka eder»*. Här äro två
delar. Arbetet och bördan,
hvarmed vi betungade äro, beteckna
ångern och syndens och dödens
bäfvan och förskräckelser; att
komma till Kristus betecknar tron,
hvarmed vi tro, att synderna
varda oss för Kristi skull förlåtna;
ty när vi tro, så varda våra
hjärtan genom Kristi evangelium
och den Helige Ande lefvande
gjorda. Så äro fördenskull här
uti bättringen dessa två de
förnämsta delarna, ångern och tron.
Och Mark. 1. säger Kristus:
»Gören bättring och tron
evangelium»**. Här straffar han uti det
förra stycket synderna, och uti
det andra tröstar han oss och
visar oss syndernas förlåtelse. Ty
att tro evangelium är icke att i j
allmänhet hafva en historisk
kunskap om evangelium, hvilken
kunskap jämväl djäflarna hafva; utan !
det är egentligen att tro, att man
i synnerhet försäkrar sig om syn-
dernas förlåtelse, som för Kristi
j skull skänkt och gifven är, ty en
sådan tro beskrifves för oss uti
Kristi evangelium. Så sen I då,
att äfven här de bägge delarna
! förenas, nämligen ångern, när
synderna straffade varda, och tron,
då det säges: tron evangelium.
Om någon här ville säga, att
Kristus äfven inbegriper bättringens
frukter eller hela det nya
lefver-net, så skola vi icke så mycket
vara däremot, ty det är oss nog,
att dessa tvenne förnämsta delar
nämnda varda, ångern och tron.
Nästan öfverallt, där Paulus
beskrifver omvändelsen eller
förnyelsen, sätter han dessa två delar
tillhopa, dödandet och lifgörandet,
såsom uti Kol. 2, där han säger:
»I hvilken 1 ock omskurna ären
med den omskärelse, som sker
utan händer, då I afladen
syndakroppen i köttet, nämligen med
Kristi omskärelse.» Och litet
därefter: »I hvilken lock uppståndna
ären genom tron, den Gud
verkar***. Här äro äfven två delar:
den ena är syndakroppens
afläggande, den andra är
uppståndelsen genom tron. Icke heller böra
dessa orden, dödande, lifgörande,
syndakroppens afläggande och
uppståndelse, förstås på ett
platoniskt sätt om någon blott tänkt
förändring; utan det ordet
dödande betecknar här de svåra och
grufliga förskräckelser, sådana
som de pläga hafva, som ligga
och kämpa med själfva dödens
ångest, hvilka förskräckelser en
människa aldrig kunde utstå eller
uthärda, så framt hon icke genom
tron upprätthölles; alltså kallar han
ock här syndakroppens
afläggande i köttet, det vi gemenligen kalla
ånger, emedan uti en sådan för-
* Matt. 11: 28. " Mark. 1: 15. ’*’ Kol. 2: 11, 12.
Luth. Kyrltans Bekännelseskrifter.
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
