Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 Inledning.
leddes af lärostrider, hvilka begynt
inom lutherska kyrkan redan
under Luthers lif men som efter hans
död blefvo mycket häftigare och
farligare. Bland de lutherska
teologerna funnos sådana, som
närmade sig till och önskade en union
{förening) med de reformerta. Åt
sin läroframställning sökte de gifva
ett lutherskt sken, men i
verkligheten försakade de ej oväsentliga
stycken af den fulltoniga lutherska
läroförkunnelsen. För att bilägga
de teologiska lärostriderna och
för att fullständigare och klarare
än hittills skett framlägga, hvad
luthersk lära är särskildt i
motsats mot reformert, utgafs
Konkordieformeln år 1577. Största
förtjänsten vid dess författande hafva
jacob Andreæ och Martin
Chemnitz haft.
Konkordieformeln består af två
hufvuddelar, som hafva samma
innehåll, hvilket i den förra delen
framställes i korta satser och i
den senare »grundligt, klart och
tydligt upprepas och förklaras-. I
allmänhet afhandlas i denna
bekännelseskrift blott sådana
läroartiklar, om hvilka strid uppstått.
Man kan säga, att
Konkordieformeln har för teologerna och
den teologiska vetenskapen inom
lutherska kyrkan haft en betydelse
liknande den, -som Luthers
katekeser haft för lekmännen och
folkundervisningen. Medelbart har den
dock, i synnerhet genom predikan
och katekisation, fått en stor
betydelse äfven för lekmännen, till
och med om dessa ej själfva läst
den.
Hela samlingen af samtliga här
ofvan omtalade bekännelseskrifter
kallas Konkordieboken. I sin hel-1
het fick denna i Sverige lagligt
erkännande genom 1686 år kyrkolag.
Då den lutherska kyrkans
symboliska böcker nu ånyo utgifvas
på svenska, har dervid lagts till
grund och i hufvudsak följts den
af R. Broocman år 1730 utgifna
upplagan. En med lätt och
sakkunnig hand gjord modernisering
af äldre språkformer och stafsätt
har varit nödvändig. Uppenbara
öfversättningsfel hafva rättats med
ledning af föreliggande
originaltexter. Däremot har man af flera
skäl ansett sig böra bibehålla den
ålderdomliga språkprägel, som
tillhör den gamla, mycket värderade
upplagan, liksom man i all
hufvudsak låtit den i denna gifna
öfversättningen förblifva orubbad. Ett
värdefullt tillägg i den nya
upplagan är det förträffliga »Företalet
till Konkordieboken», hvilket ej
varit intaget i den Broocmanska
upplagan.
På goda grunder har ofta klagan
förts däröfver, att våra lutherska
bekännelseskrifter varit alltför litet
spridda och lästa af den svenska
församlingens medlemmar. Må
den nya svenska upplagan, hvilken
nu utgifves, bidraga till att häfva
detta missförhållande. En flitig och
allvarlig läsning af dessa härliga
skrifter, hvilka, på samma gång
som de äro det banér, kring
hvilket församlingen bör förena sig
under strid mot lögn och villfarelse,
äfven äro, i synnerhet i vissa sina
delar, de yppersta
uppbyggelse-böcker, skulle kraftigt bidraga till
befästande af kristlig tro och till
befordrande af ett sundt och
kraftigt kristligt lif. Gifve Gud sin
välsignelse härtill för Tesu Kristi
! skull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
