Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 Inledning.
rikare sätt, än hittills skett, samt
att kyrkan då skall kunna om dem
aflägga ett ännu fullständigare
vittnesbörd. Vi tro äfven, att sådant
kan finnas i Jesu Kristi
uppenba-i’else, hvilket församlingen ej ännu
hunnit genom lilserfarenhet
tillegna sig och hvarom hon därför
ej heller kunnat aflägga
bekännelsens vittnesbörd. I den
omständigheten, att bekännelseskrifterna
ej innehålla något om en sak, få
vi följaktligen ej se ett bevis därpå,
att den saken ej kan vara ett stycke
af Kristi uppenbarade sanning. Vi
få ej heller i det vittnesbörd, som
bekännelseskrifterna aflägga om
en kristlig sanning, se ett sådant
uttryck för sanningen, som är i
alla afseenden så fullkomligt och
fullfärdigt, att ej utöfver detsamma
skulle kunna tänkas ett
fortskridande i fullständighet och klarhet.
Men därom är vår lutherska kyrka
öfvertygad, att det, hvartill" hon
under Herrens Andes ledning på
lifserfarenhetens väg kommit och
hvarom hon därför kunnat aflägga
en verklig bekännelse, är och
förblifver sanning. Frimodigt lämnar
hon alltså frihet åt lifvet och
forskningen, viss därom, att de
fullmogna frukterna af dessa skola
ej undergräfva utan stadfästa
hennes tros bekännelse. Hon begär
af sina medlemmar, att de med
"örtroende skola lyssna till den
jamla erfarnas vittnesbörd och
Desinna, att Anden från
begynnelsen varit henne gifven och" inom
lenne verksam, men hon fördrar
)ck af dem, att de ej skola
ned-rräfva det pund, som Herren
ge-10m henne förlänat dem, utan
>ckra med det, på det att de må
tunna öfverlämna det på samma
jång såsom detsamma och såsom
"örkofradt till en ny tids släkte.
På ett framåtskridande ej blott
i trons bevisning utan äfven i trons
insikt hoppas vår kyrka, men
förutsättningen för ett s"ådant vet hon
vara trohet mot det, hvartill hon
redan under Andens ledning
kommit. Därför håller hon ock före,
att endast den, som i tron tillägnat
sig och med trohet fasthåller den
sanning, till hvilken hon genoro
lifvets erfarenhet hunnit och
hvilken hon i sina symboliska böcker
bekänner, kan bli ett redskap i
Herrens hand till att föra henne
till en djupare sanningens kunskap.
Och det är på grund häraf, som
hon förbinder sina medlemmar
och särskildt sina lärare till trohet
I mot bekännelsen.
Lika litet som en enskild kristen
kan komma till trons insikt och
visshet utan kamp mot sina egna
mörka och lögnaktiga tankar, lika
litet kan församlingen tillegna sig
sanningen och fortskrida i
sanningens kunskap utan strid mot
sådana riktningar inom henne, som
antingen fördunkla eller förneka
sanningen. Bekännelseskrifterna
hafva framkommit under en sådan
strid. Däraf har blifvit en följd,
ej blott att de måste innehålla
för-kastelsedomar öfver
missuppfattningar och villfarelser utan äfven
att de ej kunna rätt förstås, såvida
man ej tager hänsikt till de
läro-sätt, mot hvilka de vända sig så
väl i dessa förkastelsedomar som
ock i framläggandet af den
lutherska kyrkans egen tro. Af de
förhållanden, under hvilka, efter hvad
nu blifvit nämndt,
bekännelseskrifterna framkommit, kan också hafva
blifvit en följd, att det
hufvudsakliga i någon af dessa skrifter ellet
i någon del af dem kan vara
tillbakavisandet af en villfarelse mera
än en viss och uttömmande
bekännelse af innehållet i en sanning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
