- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
819

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska uppgifter och förklarande anmärkningar till Svenska kyrkans bekännelseskrifter - Förklarande anmärkningar - 43 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

819 FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR.



stånd att förvärfva ett meritum condigni eller meritum de condigno,
hvarigenom hon förmenas äga rättsanspråk på lön. Dessa »förtjänster»
kallas äfven merita^ex congruo och merita ex condigno.

43. Sentenserna voro, kan man säga, medeltidens kompendium
eller lärobok i dogmatik. Uttrycket härleder sig från det första och
grundläggande arbetet af detta slag, nämligen den af Petrus
Lombar-dus författade skriften Sententiarum libri IV, hvilken af senare
teologiska författare flitigt kommenterades. Alla dessa senare
bearbetningar och förklaringar buro ock i regel titeln Sententiæ.

44. Hederstitlar, som tillades en del af de berömda skolastiska
teologerna. Så kallades Thomas ab Aquino doctor angelicus, Johannes
Duns Scotus doctor subtilis samt Alexander från Hales doctor
irrefra-ga bilis.

45. Citatet är från Euripides och återfinnes i hans Phoenissai
v. 471 f., där Polvneikes, uppfordrad att framställa sin rättsståndpunkt
i tvisten med sin broder, säger, att då hans sak är rättfärdig och
talar för sig själf, behöfver den icke utsmyckas med någon talarkonst,
men: ö d^äöinog Åöyog.

voööv èv avvfo (paQ/aduov östråt öorpcor.

46. Gabriel Biel åsyftas.

47. Grundare af olika klosterordnar.

48. Citatet är från Horatius lib. I. sat. 3, 2 3. Mævius är
felskrifning för Mænius.

49. I Vulgataöfversättningen samt i sin kommentar till Daniels

bok.

50. »Förlåtliga synder», peccata venialia, kallar den romerska
kyrkoläran 4 ofrivilliga synder i ringa saker. Däremot äro peccata
mortalia eller »dödssynden alla medvetna och frivilliga öfverträdelser
af Guds eller kyrkans bud i en viktig sak. I motsats mot de förra
kunna de senare icke förlåtas utan bikt.

51. Chrysippus var en stoisk filosof, hvilken här (ehuru med
tvifvelaktig rätt) anföres såsom exempel pa orimlig slutledningskonst.

52. En för sin grymhet beryktad grekisk »tyrann».

58. D. v. s. en uppdiktad, ingenstädes i världen förefintlig
idealstat.

54. Epifanius († omkr. 402) har i en skrift anfört denna
utsaga såsom görande anspråk på apostoliskt ursprung. Den finnes
emellertid icke upptagen i de s. k. apostoliska konstitutionerna, och
Epifanius själf finner dess apostoliska ursprung icke fullt bestyrkt.

55, Audianus yrkade i 4:e århundradet att påsken skulle firas
samtidigt med den judiska påskfesten.

50. Här åsyftas Theofylakt, ärkebiskop af Bulgarien.

57. Cyrillus från Alexandria.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0833.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free