Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Andra artikeln. Om rättfärdiggörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM RÄTTFÄRDIGGÖRELSEN.
87
så är det ingen skillnad emellan deri filosofiska eller
åtminstone den fariseiska rättfärdigheten och den kristna.
För att icke alldeles förbigå Kristus, kräfva emellertid
våra motståndare en historisk kunskap om Kristus samt säga
honom hafva förtjänat, att en viss sinnesbeskaffenhet gifvits
oss, eller — såsom de själfva kalla det — »den första nåden»,
hvarmed de mena en böjelse, som gör det lättare för oss att
älska Gud. Men det är dock mycken liten betydelse de
till-lägga denna böjelse, ty de påstå viljans verk vara af alldeles
samma slag, innan vi fått sagda böjelse som sedermera. De
föregifva sålunda, att viljan kan älska Gud, men denna
böjelse skall egga viljan att så mycket hellre göra det. Denna
böjelse påstå de att man först måste förtjäna genom föregående
förtjänstfulla gärningar, därefter måste man ock genom lagens
gärningar förtjäna böjelsens tillväxande och det eviga lifvet.
På sådant sätt begrafva cle Kristus, på det att icke
människorna må hålla sig till honom såsom medlare och mena sig för
hans skull af nåd få syndernas förlåtelse och försoning, utan
i stället drömma om att genom sin egen laguppfyllelse förtjäna
syndernas förlåtelse och anses inför Gud rättfärdiga, och detta
fastän lagen aldrig kan uppfyllas, emedan förnuftet icke kan
åstadkomma annat än vissa utvärtes gärningar, men hvarken
fruktar Gud eller rätt tror på Guds omsorg om oss. Och ehuru
de tala om denna »böjelse», så kan dock utan trons rättfärdighet
hos människan icke finnas kärlek till Gud ej heller kan hon
förstå, hvad kärlek till Gud är.
Då de nu här uppdikta en skillnad mellan »meritum
congriii» (en ofullkomlig förtjänst, som dock af billighet kan
belönas) och »meritum condigni» (en fullkomlig förtjänst, som
kan göra anspråk på lön),42 så är detta blott en lek med ord, för
att deras pelagianska17 tänkesätt icke skall klart framträda,
ty om Gud med nödvändighet gifver sin nåd på grund af ett
»meritum congrui», så är detta ju icke längre ett sådant, utan
en förtjänst som kan göra anspråk på lön, fastän de icke själfva
veta hvad de säga. Sedan människan fått böjelsen att älska
Gud, föregifva de hennes förtjänster kunna göra anspråk på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
