Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - Företal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och denna boks ständigt fasthållna mening de kristna, när det
är fråga om Herrens nattvard, icke böra hänvisas till några andra
skäl eller någon annan grund än allenast Kristi instiftelseord,
ty han är allsmäktig och sannfärdig och kan därför också göra
hvad han anordnat och i sitt ord har utlofvat. Om de utan att
låta sig anfäktas hålla fast vid denna grund, så tvista de icke
om andra grunder utan hålla med enfaldig tro fast vid Kristi
klara ord, och detta är både det tryggaste och mest uppbyggliga för
lekmän, som icke kunna följa med eller förstå denna lärotvist.
Och om äfven våra motståndare angripa denna vår enfaldiga tro
och uppfattning af Kristi instiftelseord och kalla den för otro,
i det att de klandrande föregifva den strida emot våra kristna
trosartiklar, särskildt dem om Guds Sons människovardande, hans
himmelsfärd och hans sittande på allsmäktig Guds Faders högra
sida, så skall en rätt förklaring af våra kristna trosartiklar
ådagalägga och bevisa, att vår nämnda enfaldiga uppfattning af Kristi
ord icke står i strid mot desamma.
Hvad angår de uttryck och talesätt, som i Konkordieboken
användes om den mänskliga naturens i Kristi person majestät,
nämligen att densamma blifvit upphöjd och satt på Guds högra
sida, så förklara våra teologer — på det att intet missförstånd
eller någon förargelse må uppkomma därigenom att ordet
»abstrakt» icke begagnas i samma mening af alla kyrko- och
skollärare — med klara och tydliga ord, att ifrågavarande gudomliga
majestät icke bör tilläggas den mänskliga naturen utom den
personliga föreningen med den gudomliga samt icke heller så, att
den i denna förening skulle äga detta majestät i och för sig
själf eller, för att använda de lärdes uttryck, essentialiter,
formaliter, habitualiter, subjective, ty ett dylikt lärosätt skulle
innebära ett sammanblandande af den gudomliga och den mänskliga
naturen med deras egenskaper, eller att den mänskliga naturen
till sitt väsen och sina egenskaper likställdes med den gudomliga
och därmed i själfva verket förnekades; nej, den mänskliga
naturen äger detta majestät, såsom de gamla kyrkolärarna hafva
sagt, ratione et dispensatione hypostaticae unionis, d. v. s. på
grund af den personliga föreningen, något som är en outgrundlig
hemlighet.
Hvad vidare beträffar det fördömande, ogillande och
förkastande af falsk och oren lära, i synnerhet i fråga om Herrens
nattvard, som vi i denna vår förklaring och grundliga utredning af de
omtvistade artiklarna varit nödgade att bestämdt och uttryckligt
uttala, på det att enhvar må taga sig till vara därför, och som för
öfrigt äfven på grund af andra skäl icke kunnat underlåtas, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
