- Project Runeberg -  Befriaren /
5

(1903) [MARC] Author: J. L. Saxon
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5

som en femtioåring —- en obekant skulle knapt ha
anslagit talet af hans år till fyrtio. Gestalten var
ungdomligt smärt, i det btuna håret fans icke ett
grått strå, ansiktsfärgen hade en frisk rödlett ton,
och de blå ögonen tindrade klart och varmt. Öfver
hela hans person låg något egendomligt
drömmande, som ytterligare bidrog att ge honom en
prägel af ungdomlighet.

"Du kommer väl icke ensam från Oviken?"

"Nej, både pappa och mamma äro med. Men
pappa och farbror Stadling satte sig att tala om sin
gikt, och mamma var med sin vanliga energi tvärt
färdig att ingripa i kusin Ulrikas arrangemang för
födelsedagsmiddagen. Så fick jag fara ensam öfver
sjön, och glad var jag, ty om de varit med och
kastat kritiska blickar på mitt dekorationsimpromptu,
så hade hela mitt nöje däraf gått om intet. Det
är gjordt bara för dig, ty du är den ende, som
förstår alt det vackra de här blommorna säga".

"Tack, Gertrud! Det var en så stor och
originelt funnen öfverraskning. Och ingen ..."

Nu begynte "prästklockan" att gå, och Gertrud
skyndade upp på den mindre af kyrkans båda läktare,
hvilken bar namnet "storsgällen", emedan flickorna
öfver densamma ägde en traditionell besittningsrätt,
hvilken respekterades lika obrottsligt som den större
läktarens indelning i "bondgäll" och "knektgäll".

Kyrkan var, såsom alltid då pastor
Planting-Berglod predikade, öfverfyld af besökare. Den
hvitklädda, okända flickans uppträdande hade åt
kyrkogångarne gifvit en egendomlig stämning, och
sannerligen pastorns predikan var ägnad att skingra
densamma. Han talade — efter vanligheten och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/befriaren/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free